Debattartikel på FN dagen

FN:s tid är kanske äntligen här

Med Barack Obama i Vita huset och en ny folkrättslig agenda öppnas nya möjligheter för FN. Med principen "skyldighet att skydda" har FN äntligen utrustats med nödvändiga verktyg, och Obama lovar tillskott i kassakistan om han vinner presidentvalet.

Idag, på FN-dagen, åker vi till New York för att delta i generalförsamlingens 63:e årsmöte.

Som internationalister och socialdemokrater ser vi FN som det naturliga navet i internationell politik. FN har ansvar att skapa och upprätthålla fred och säkerhet i världen. Det är i FN ­nationer möts, diskuterar och kommer fram till ­gemensamma lösningar. Det var tanken när FN bildades 1945 i New York. Världen ser dock annor­lunda ut idag. Nya hot, nya typer av konflikter och en ny världsordning har ändrat spelreglerna för FN.

Säkerhetsrådet har med vetorätten för de fem permanenta medlemmarna satt stopp för nödvändiga insatser. Organisationen har saknat både verktyg och resurser.

Sverige har alltid varit en generös givare, men många länder har undlåtit att bidra till FN:s verksamhet. Däribland USA, vars skuld till FN är enorm. Utan pengar och utan de rätta verktygen har FN bakbundits. Diskussionen om FN:s ­reformering är inte ny. Efter att det kalla kriget tog slut, lanserades de första idéerna om ett mer effektivt FN. Sverige och inte minst socialdemokratiska regeringar har en stark tradition att värna FN:s roll och möjligheter i världen.

Den negativa spiralen har emellertid vänt! FN:s reformering har nu kommit en bra bit på väg. Ett stort steg mot ett mer effektivt FN togs under svenskt ordförandeskap i generalförsamlingen 2005. Det var då principen om "skyldighet att skydda" antogs. Den innebär tre saker: i första hand faller ansvaret att skydda på den egna staten. I andra hand faller ansvaret på FN som genom förebyggande åtgärder och diplomati förväntas ingripa i situationen. Om diplomati inte hjälper kan säkerhetsrådet fatta beslut om militär intervention.I tredje hand, om säkerhetsrådet skulle vara politiskt blockerat och passivt, måste enskilda stater agera ensamma eller i grupp för att komma tillrätta med situationen. Ansvaret att skydda upphör därmed aldrig. Principen "skyldighet att skydda" är en modern tolkning av folkrätten som skydd - inte bara för staters utan även för människors säkerhet. Med verktyget "skyldighet att skydda" i sin hand, har FN äntligen en reell möjlighet att träda in i konflikter och skydda en folkgrupp.

Med Barack Obama i Vita huset kan FN bli starkare, såväl ekonomiskt, som ökad legitimitet med stödet från Washington. Obama menar att USA ­måste spela en tydligare roll i FN, bland annat som pådrivare av nödvändig ­reformering. Obama anser det också vara ytterst nödvändigt att USA betalar sin skuld till FN och fortsätter att bidra långsiktigt. Det finns anledning att peka på regeringens brist på engagemang för FN. Den talar sällan om FN och folkrätten, som varit en hörnsten i svensk utrikespolitik. Regeringen har inte ens kunnat säga att kriget i Irak strider mot folkrätten. FN-byrån har upphört som självständig enhet inom UD. Passiviteten är påtaglig. Det är ytterst viktigt att Sverige, via EU, driver på FN:s viktiga reformeringsarbete.

Sverige bör plocka upp den boll som sattes i rullning av Jan Eliasson, i egenskap av ordförande för den historiska generalförsamling som satte ner foten i reformeringsfrågan. Sverige bör vara en aktiv och ledande aktör i FN:s ­reformering. Om Barack Obama blir president i USA, och han förverkligar sina löften ­gentemot FN, har vi en unik chans. Den chansen måste vi ta.

Olle Thorell, riksdagsledamot för Västmanland

Jennie Nilsson, riksdagsledamot för Halland