Citybanan - ren luft eller mer asfalt?

Följande debattartikel har vi från bänken sänt in till vlt. Läs den här först!


Det är med häpnad och förskräckelse som vi noterat att den borgerliga regeringen vill stoppa byggandet av Citybanan. Arbetet med att hitta en långsiktig lösning på järnvägskapaciteten genom Stockholm har pågått sen slutet av 1990-talet. Det har varit en tålmodig och omsorgsfull förankringsprocess och i maj i år gav regeringen äntligen klartecknen för byggstart.
Nu vill den nya regeringen alltså gå tillbaka till ruta 1 och påbörja en ny process kring "tredje-spåret-lösningen" – ett alternativ som tidigare har förkastats av främst kulturmiljöskäl.
Anledningen är att den nya regeringen vill lösgöra pengar för att bygga Förbifart Stockholm. Alltså satsningar på bilar i stället för kollektivtrafik för Stockholm och stadens kranskommuner. Asfalt i stället för räls, avgaser istället för renare luft. Det innebär ett svek mot vårt län och hela mälardalsregionen.
I regeringsförklaringen nämns inte med ett ord satsningar på kollektiv- eller tågtrafik.
Det är anmärkningsvärt när man säger sig värna om klimatmålen och minskade koldioxidutsläpp. Men, som vanligt då moderaterna håller i taktpinnen blir miljöpolitiken mest en läpparnas bekännelse och inte reella verkningsfulla satsningar.
Vad säger ni nu alla borgerliga företrädare som på denna tidnings debattsida och i riksdagsdebatter riktat skarp kritik mot oss socialdemokrater för den dåliga kapaciteten vad gäller spårtrafiken? Detta trots att vi faktiskt sett till att byggandet av citytunneln nu är långt framskriden.
Vår riksdagskollega centerpartisten Jörgen Johansson, för att ta ett exempel, som vid ett flertal tillfällen under förra mandatperioden motionerat i riksdagen om vikten av att Citybanan byggs och oroat sig för dess finansiering. Var står du nu Jörgen Johansson? Vilket besked har du till alla pendlare från Västmanland? Kommer du att fortsätta att slåss för Citybanan?
Det finns stora problem för pendlarna i vårt län och i hela regionen. Det är förhoppningsvis alla fortfarande överens om? Det har flera orsaker och vi måste jobba på både kortsiktiga och långsiktiga lösningar. Men det absolut största problemet, som måste få en långsiktig lösning, är spårkapaciteten runt Stockholm. Det spelar ingen roll om man sätter in fler tåg, gör om tidtabeller, utbildar tågpersonal och bryter upp monopol, om spåren inte räcker till.
För Västmanland med 10 mil till den stora arbetsmarknaden med 1 miljon arbetstillfällen är fungerande tågtrafik med tillräcklig kapacitet och frekvens ett måste.
Att börja om från början med planeringen innebär förmodligen följande:
Runt en miljard kronor som redan satsats på Citybanan är bortkastade.
Vi får ett spår in till Stockholm runt år 2020, istället för två spår till år 2015.
Alltså färre spår senare istället för fler spår tidigare.
Vilket är ditt besked till pendlarna, Jörgen Johansson?
Margareta Israelsson
Sven-Erik Österberg
Pia Nilsson
Olle Thorell
Riksdagsledamöter (s) från Västmanland