Regeringen måste sluta vara passiv!

Varslen drabbar hela landet hårt, inte minst västmanland. Regeringen lutar sig tillbaka och hoppas på den budget som de la några veckor innan världsekonomin kraschade. Det duger inte, sverige behöver en räddningsplan. Det tycker jag och det tycker Mona Sahlin också. Se nedanstående pressmeddelande:


"Sverige behöver en räddningsplan

Varje dag fördjupas jobbkrisen. I land efter land genomförs omfattande stimulans­paket. Samtidigt står den svenska regeringen helt passiv. Med ett undantag: bankerna. Men det räcker inte med en räddningsplan för de finansiella institutionerna. Sverige behöver en räddningsplan för jobben och löntagarna, skriver Mona Sahlin i Svenska Dagbladet.
Sedan den 1 september har drygt 40 000 personer varslats om uppsägning, och varje dag tillkommer nya varsel. Inte sedan 1990-talets djupa lågkonjunktur har varslen duggat så tätt.
Hela Sverige drabbas. Ingen kan känna sig helt säker på att få behålla jobbet. Krisen slår mot både arbetare och tjänstemän.
Samtidigt pressas ekonomin i många kommuner och landsting när jobben blir färre, socialbidragen fler och utanförskapet växer. Sverige står inför både en jobbkris och en välfärdskris.
Konjunkturinstitutet menar att det krävs betydande stimulanser både 2009 och 2010. Finanspolitiska rådets ordförande Lars Calmfors uppmanar regeringen att snabbt vidta omfattande åtgärder, som en tillfällig momssänkning, ökade pensionstillskott och höjda barnbidrag.
Vi socialdemokrater delar bedömningen att ekonomin måste stimuleras, och utesluter inte någon av de föreslagna åtgärderna. Redan den 13 november presenterade vi ett brett stimulanspaket på totalt 17 miljarder kronor 2008 och 2009. Vi är beredda att diskutera ytterligare åtgärder.
Statsminister Reinfeldt vill inte kännas vid problemen. Han säger: ”Vi har inte massvis med människor som kommit ut i arbetslöshet. Vi har omfattande varsel”. Han säger också att ”några snabba åtgärder inte är att vänta”.
Det är häpnadsväckande. Men felbedömningar av det ekonomiska läget från regeringen är tyvärr inget nytt.
Stora, ofinansierade skattesänkningar under brinnande högkonjunktur tvingade först Riksbanken att höja räntan. Sedan viftades oroande statistik om arbetskraftsbrist bort.
Varningssignaler om den amerikanska bolånekrisens omfattning och konsekvenser tonades ned. För bara ett halvår sedan sa finansministern i riksdagen att det bara var socialdemokrater som trodde att Sverige stod inför en bankkris.
Nu måste regeringen inse allvaret och ändra sin politik. Ska Sverige undvika en djup och långdragen lågkonjunktur måste regeringen agera på bred front.
Sverige har i grunden en stark ekonomi. Vi har goda förutsättningar att mildra lågkonjunkturens effekter och investera i framtiden.
Sverige kan stå betydligt bättre rustat efter krisen än vad vi gjorde innan – om regeringen inte försitter chansen.
Företagens förutsättningar måste förbättras. De som vill investera under lågkonjunkturen får svårt att hitta finansiering. Därför behövs mer statligt riskkapital. Inget svenskt företag ska heller behöva gå i konkurs för att de inte fick tillräckligt bra rådgivning. Alla företag ska kunna få rådgivning från Almi. Småföretagen måste också få sänkt arbetsgivaravgift.
Tryggheten måste öka. Oro för den egna ekonomin gör att många tvekar inför både investeringar och nya utmaningar. En halv miljon löntagare har lämnat arbetslöshetsförsäkringen efter regeringens försämringar. Bara en av fyra får 80 procent av sin gamla lön vid arbetslöshet. Avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen måste sänkas radikalt och ersättningen förbättras – så att människor kan koncentrera sig på det viktigaste: att snabbt hitta ett nytt jobb.
Välfärden måste få mer resurser. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har bett om besked om statsbidragen 2010 för att undvika uppsägningar redan nästa år. Vi socialdemokrater är beredda att lämna besked: statsbidragen till kommunsektorn måste öka med fem miljarder 2010. Det motsvarar cirka 12 500 anställda i vården, skolan och omsorgen.
Hushållens konsumtion måste stimuleras. Regeringens skattesänkningar riktas främst till höginkomsttagare. Det är både orättvist och dålig konjunkturpolitik. Sverige behöver snarare, som Lars Calmfors konstaterat, ge stimulanser till dem med låga inkomster. Därför vill vi att barnfamiljerna ska få ett extra barnbidrag. Pensionärerna ska få höjda bostadstillägg. De måste bli bättre behandlade. Det har de rätt till efter ett helt yrkesliv.
Men de allvarliga tiderna kräver också mer exceptionella lösningar. Den borgerliga regeringen pekade på politikens roll när de tog fram en omfattande räddningsplan för att klara det finansiella systemet, men de blundar för politikens roll när det gäller att säkra löntagarnas trygghet och rusta svensk arbetsmarknad inför framtiden.
Sverige behöver den kompetens som finns hos dem som nu varslas – antingen här och nu i branscher som fortfarande växer, eller när konjunkturen vänder.
Många av dem som förlorade jobbet under 1990-talskrisen kom inte tillbaka till arbetsmarknaden. Så får det aldrig bli igen.
Därför måste alla få individuellt stöd snabbt, så att de kan finna ett nytt arbete eller påbörja en utbildning.
I en räddningsplan för jobben ska det därför ingå 100 miljoner kronor så att Arbetsförmedlingen kan anställa fler karriärcoacher.
Vi måste också investera i vidareutbildning. Många av dem som nu riskerar uppsägning har inte någon nytta av den traditionella arbetsmarknadsutbildningen.
Många tjänstemän som varslas skulle ha mer nytta av en vidareutbildning på högskolan än en utbildning i Arbetsförmedlingens regi. Därför vill vi avsätta resurser för ett nytt spetskompetenslyft där de som riskerar arbetslöshet i stället för att sägas upp kan studera under lågkonjunkturen.
Då står de bättre rustade att utföra sitt ­arbete när konjunkturen vänder. Det kan handla om ledarskapsutbildningar, specialistutbildningar och mastersutbildningar på högskolan.
I vårt stimulanspaket sätter vi av två miljarder kronor för detta 2009. Vi är nu beredda att förlänga satsningen till även 2010.
Många som nu varslas börjar oroa sig för om de har råd att betala lånen på lägenheten eller huset. Samtidigt faller bostadspriserna – kanske mest på de orter som drabbas hårt av varsel.
De svenska bankerna borde därför se över kraven på amorteringar för dem som nu varslas. Vi vill att staten genom sitt ägande i SBAB ska gå i bräschen för att varslade under en viss tid ska slippa amorteringar.
Ett sådant ansvar för att samla bankernas agerande under krisen till stöd för låntagarna måste regeringen nu säga sig vara beredd att ta.
Det ser mörkt ut för svensk ekonomi och arbetsmarknad just nu. Men genom att agera aktivt kan vi påverka utvecklingen.
Sverige har fantastiska förutsättningar. Svenska löntagare är välutbildade. Svenska företag är konkurrenskraftiga.
Om vi använder de sämre tiderna för att rusta oss bättre för framtiden kan vi se framåt med mindre oro, och mer hopp.
MONA SAHLIN, partiledare (s) "