Nygammal sanning

Tidningen på bilden hittades inuti vår yttervägg då ny altandörr sattes in. Snacka om att ideologin sitter i väggarna!

Hittade en gammal debattartikel jag skrev för några år sedan till Kommunaktuellt (nuvarande dagens samhälle).


Tror inte att jag lagt ut den på bloggen tidigare och den gäller än idag. Med tanke på hur desperationen kommer att börja sprida sig hos högerkrafterna när valet närmar sig ( idag fick vi dryga 44% i DN:s mätning) så är det fortsatta fiskandet i grumliga vatten ingen vågad gissning.


Här följer artikeln:





"Oroande tecken i tiden

Något är på väg att hända i Sverige.
Sverigedemokraterna laddar inför det kommande riksdagsvalet efter att ha tagit plats i ett antal fullmäktigeförsamlingar i det förra valet.
Folkpartiet i Sverige kräver språktest för att bli svensk medborgare, och nu att utländska brottslingar automatiskt ska utvisas. Nalin Pekgul vittnar om att vardagsrasismen även nästlat sig in på S-kvinnors expedition. Uppdrag granskning rapporterar om invandrares bidragsfuskande. TV3 gör reportage om invandrares överrepresentation i brottsstatistiken. Att ha ett utländskt utseende gör det omöjligt att komma in på vissa krogar. Moskébyggen motarbetas. Att ha ett utländskt klingande namn kan göra att man inte ens blir kallad till anställningsintervjuer trots att man har kompetensen. Tiotusentals människor står utanför den ordinarie arbetsmarknaden, en anledning är den systematiska diskrimineringen som finns.
I Danmark skördar det främlingsfientliga Danskt Folkeparti stora framgångar och grogrunden här i Sverige verkar god. Många fler exempel kan listas, men riktningen är klar. Toleransen minskar och främlingsfientliga krafter får luft under vingarna.
Jag vill säga stopp! Tänk efter! Är det ett sånt samhälle vi vill leva i?
Martin Luther King är en hjälte för många. Det samhälle han såg i den amerikanska södern på 60-talet finns på sätt och vis här i Sverige idag.
I många fall är det ditt ursprung och inte innehållet i din karaktär som avgör dina möjligheter i livet.
Jag är socialdemokrat. Den rörelse som fostrade mig har alltid präglats av solidaritet mellan människor. Den värdeförskjutning som är på väg att ske i samhället skrämmer mig, och gör mig upprörd.
Jag tror att det finns några självklarheter som man bör klargöra i dagens Sverige:
All människor är lika värda.
Sverige är ett mångkulturellt samhälle med många olika kulturer som lever sida vid sida.
Det finns ingen svensk överkultur som är bättre än alla andra kulturer.
Världen befolkas inte av människor som egentligen helst vill komma till Sverige och bosätta sig här för att utnyttja vårt välfärdssystem.
Man ska bedöma varje människa för den hon är, inte efter vilken grupp hon tillhör.
Det senaste är det generalfel man gör. Det finns en stark tendens att alltid bedöma ”invandrare” som en homogen grupp. Det är fel! Invandrare är ingen homogen grupp. I gruppen som benämns invandrare finns människor som kommit hit av vitt skilda anledningar från jordens alla hörn. Jag anser att själva ordet invandrare är alldeles för trubbigt, man menar olika saker när man använder det för att gruppera folk av olika anledningar. I statistiken som används är invandrare någon som är född utomlands eller har en förälder som är född utomlands. Det innefattar en väldig mängd människor och statistiken används ibland för att visa att den svenska kulturen är hotad.
När några invandrare från det förra Jugoslavien fuskar med bidrag, talar man om invandrares bidragsfuskande. När Knutby-morden diskuteras talar ingen om den våldsamma pingströrelsen. När en muslimsk kvinna blivit misshandlad talas det om muslimska mäns kvinnoförtryck. När en svensk man slår en svensk kvinna talas det inte om protestantiska mäns kvinnoförtryck.
Varje människa ska bedömas var för sig.
När Ali gör något bra gör han det för att han är Ali, inte för att han är invandrare, volvoägare eller Västmanlänning. När Elin gör något dumt gör hon det för att hon är Elin, inte för att hon är svensk, blåögd eller villaägare.
Invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken. Det stämmer, men det beror ju inte på att de är invandrare. Segregeringen i samhället ger arbetslöshet, sämre utbildning, sociala klyftor och utanförskap. Det är detta som gör att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken. Inte att invandrare som grupp skulle ha någon sämre moral eller vara mer brottsbenägna bara för att de är invandrare.
Om blåögda, eller rödhåriga, eller de med långa örsnibbar befann sig i samma utsatta situation som många invandrare befinner sig i skulle de också vara överrepresenterade i brottsstatistiken.
Låt mig göra några klargöranden.
Jag anser inte att man ska dalta med invandrare. Jag anser inte att man ska dalta med någon. Brottslingar ska straffas. Kvinnomisshandel ska fördömas. Utländska medborgare som begår grova brott ska kunna utvisas från Sverige. Bidragsfuskande ska beivras var det än förekommer. Krav ska ställas på invandrare som kommer till Sverige. Krav ska ställas på alla människor. Man ska följa lagar och bestämmelser. Det handlar inte om huruvida man är invandrarvänlig eller inte. Det handlar om att bedöma alla människor lika oavsett etniskt ursprung.
Det handlar inte om att sopa problem under mattan. Det handlar om att diskutera de egentliga problem som finns i samhället.
Det folkpartiet gör förvånar mig. Jag har tidigare sett folkpartiet som förkämpar för humanism och individens frihet. Man har varit för en human flyktingpolitik. Det man nu ser är något helt annat. Jag har svårt att tro att alla folkpartister ställer upp på partiets nya hårda linje.
Det folkpartiet gör är att fiska efter röster i grumligt vatten. De vill se hårdare tag emot invandrare som begår brott. De kräver språktest för medborgarskap. De signaler man ger är att invandrare är ett problem, som man med sin handlingskraft vill göra någonting åt. Man utnyttjar folks rädsla för det som är främmande.
När Bengt Westerberg var partiledare vägrade han sitta i samma soffa som Ian och Bert från Ny Demokrati. Dagens folkparti verkar vara ute efter samma röster som ND lockade 1991. Risken är att man är på väg att hamna i samma soffa, för att inte säga i knät på, de krafter som hittills inte varit rumsrena i svensk politik.
En annan fara är om övriga partier, som i Danmark, anpassar sig efter det parti som är mest populistiskt i invandrarfrågan. Då riskerar vi att få ett helt annat, mer inhumant, Sverige än i dag.
Fördomar finns och vår uppgift som politiker är inte att anpassa politiken efter fördomarna. Då är man populist och bara intresserad av makten för maktens egen skull.
Vår uppgift som politiker är att bekämpa fördomar och driva en politik som ger alla människor möjlighet att förverkliga sina livsmål.

Olle Thorell
ordförande för Socialdemokraterna i Surahammars kommun"

Glöm inte Burma!

Idag håller jag tillsammans med Palmecenter i ett seminarium i riksdagen för att återigen fästa fokus på situationen i Burma.


Huvudgäst är Burmas högste buddistiske ledare Sayadaw U Pannya Vamsa, en 83-årig munk som ägnat sitt liv åt att främja fred och mänskliga rättigheter i sitt hemland. Han lever nu i exil och är ordförande för International Burmese Monks Organization. Med sig har han en ung aktivistmunk som var djupt involverad i de folkliga protesterna i september förra året. Protesterna slogs ner på ett brutalt sätt, och den internationella uppmärksamheten har svalnat, fokus har istället riktats mot Tibet, en konflikt där precis som i Burma, fredliga protester av munkar slås ner med våld av en odemokratisk regim.

Igår besökte Sayadaw U Pannya Vamsa Uppsala domkyrka och ärkebiskop Anders Wejryd.

Gymnasieskolan ingen fabrik för "anställningsbarhet"

Att man befinner sig på andra sidan jorden gör inte att man håller sig borta från den lokala debatten. Såg Roger Haddad (fp):s replik (läs den HÄR) på mitt tidigare inlägg i debatten om gymnasieskolan. Kände mig nödd och tvungen att skriva ett svar i all hast. Det kan du läsa nedan:


"Svårt att vilseleda den redan vilsne Haddad
Roger Haddads artikel visar på bristande insikt om; verkligheten i dagens skola, vad socialdemokraterna vill och vad dagens unga behöver.
Haddad tillskriver mig åsikter jag inte har, avskaffandet av det individuella programmet har jag överhuvudtaget inte nämnt. Jag kan bara konstatera att regeringens utredare föreslår att elever, som inte kommer in på gymnasiet ska gå kvar ett år extra i grundskolan. De som efter detta år inte är behöriga, ska gå år 11 i gymnasieskolan. Frånsett kvarsittning ett år i grundskolan, ser jag ingen skillnad till det individuella programmet.
Haddad visar ingen som helst vilja att verka för en långsiktig överenskommelse om skolpolitiken, något som alla seriösa debattörer inser är av största vikt.
Haddad verkar inte heller ha kontakt med verkligheten, när han säger att dagens grund- och gymnasieskola är helt kravlös.
Besök gärna en skola tala med alla elever som känner sig pressade och stressade av betygshets och provpluggande. Läs landstingets undersökning om hur unga i Västmanland mår. Tala med kuratorer och skolhälsovården om alla ”duktiga” flickor de möter som är på väg att knäckas av alla krav som ställs på dem.
Eller om det är för betungande, så kan Haddad bänka sig framför TV:n och se serien om klass 9A. Där ser man att engagerade lärare som genuint bryr sig om sina elever och vågar ha höga förväntningar, i dialog med elever och föräldrar, kan nå högt uppsatta mål. Elever är inte produktionsenheter i en skolfabrik, som genom kontroll och disciplin ska bli "anställningsbara". Alla elever är unika individer som måste ges möjlighet att utvecklas så mycket som möjligt. Att bli sedd, att få stöd, att uppmuntras, att uppleva att vuxenvärlden bryr sig genom både krav och positiv bekräftelse är vägen framåt.
Det förstår de allra flesta, men tydligen inte Haddad.
Den aningslösa inställning som Haddad visar prov på är oroväckande.
Haddad försöker hävda att man inte sänker kraven, utan talar om ”att anpassa innehåll för att uppnå anställningsbarhet”.
På förståelig svenska läser jag det som att sänka kraven. Sänkta krav är något som folkpartiet är ensamma om att stå för, näringslivet och facket är emot detta. Inom alla yrkesområden efterlyser man idag mer kunskap och kompetens, inte mindre.Den rättighet man ska ha att få läsa in behörighet på komvux rimmar synnerligen illa med regeringens nedskärningar inom alla former av vuxenutbildning. Att elever frivilligt ska läsa mer för att nå behörighet till högskola, fungerar inte. Vi vet dessutom av erfarenhet att elever från arbetarhem inte läser den högre nivån, när det inte ingår utbildningen. Inte för att de inte kan, utan för att de tror att de inte kan. Vi ska inte återinföra en skola som sorterar eleverna i A- och B-lag.
För framtidens skull måste vi ha en skola med hög och bra grundutbildning för alla elever.
Olle ThorellRiksdagsledamot (s)"




Solen går ner över templen. Imorgon reser jag hem.

Nepalrapport

Presskonferensen är genomförd. Vi besöktes av ett flertal journalister från såväl tidningar som tv. Vårt budskap var egentligen ganska enkelt:

• Gratulationer till Nepals folk som fått chansen att göra sin röst hörd i fria och rättvisa val.
• All heder åt politiska ledare som visat på ansvarstagande och övertygelse om att den demokratiska lösningen på konflikten är den enda möjliga.
• Beröm till valmyndigheten, som trots stora svårigheter lyckats genomföra valet på ett professionellt och smidigt sätt.

Inget svårt budskap att förmedla.

De första resultaten har börjat droppa in nu.
I ett av Katmandus centrala distrikt vann Kongresspartiets kandidat Man Singh med förkrossande majoritet. I går kväll när vi pratade med UML var de fullständigt övertygade att de skulle vinna och mr Man Singh skulle vara glad om han kom tvåa. Konflikten mellan högt ställda förväntningar och den faktiska verkligheten kommer att bli svår för många parter. Det fullständiga resultatet av valet kommer att dröja upp till tio dagar, men inga bedömare tror att vi kommer att få se en utveckling liknande den i Zimbabwe, där man förhalar processen ad absurdum.
Bilder nedan från veckan som gått.
Åter i Sverige på söndag där en hektisk vecka väntar.


Louis Ayala i samspråk med Jimmy Carter




Ung maoistanhängare




Kor, heliga sådana, hör till gatubilden här. Denna såg ovanlig klok ut.








Paulina Lampsa, Grekiska PASOK:s internationella sekreterare i samspråk med väljare.




Väpnade poliser patrullerade gatorna, men behövdes som väl var inte sättas in.


På landsbygden var förhållandena enklare i vallokalerna, men fullt funktionella ändå.

En bra dag för Nepal

Vi har nu efter att vallokalerna stängt varit i kontakt med alla de tre viktiga politiska partierna. Vi har också träffat valkommissionens ordförande. Allt för att få en mer heltäckande bild av hur valet har genomförts. Även om vi for runt som skottspolar mellan vallokalerna, så är det ju ändå bara en ögonblicksbild av en liten del av hela valet som har närmare 17 miljoner röstberättigade.

Glädjande nog verkar vår bild stämma bra med vad alla andra säger.

Maoisterna, kongresspartiet och UML säger alla att trots att det förekommit en del incidenter så har valet som sådant varit en stor framgång för det Nepalesiska folket och för fredsprocessen och vägen mot demokrati. Inga resultat är ännu klara, men den relativt lilla mängden våld och hot gör att det i nuläget verkar som om det hela var en succé. Mycket kan förstås hända än, alla valsedlar ska samlas in, räknas och resultaten ska accepteras av alla parter. Sen väntar en mödosam process i att författa en ny konstitution osv.

Hursomhelst.

En bra dag för Nepal, en bra dag för demokratin, och barnen på bilden nedan kan kanske få en bättre framtid.

Imorgon väntar en presskonferens och ytterligare möten och faktainsamlande samt analyserande. Återkommer då.

Val! Äntligen!

Valdagen. Äntligen!- verkar vara den genomgående känslan hos folket vi mött idag.

Allt har gått förvånansvärt lugnt till där vi varit. Vi har besökt ett tiotal vallokaler både inne i staden och ute på landsbygden. Överallt samma intryck. Ordning och reda. Långa köer där människor tålmodigt väntar. Män för sig o kvinnor för sig av någon outgrundlig anledning. Identitetskontrollen fungerade, valhemligheten bevarades, det är förstås svårt att bedöma, men folk verkade inte vara oroliga eller under påtryckningl att rösta på något visst sätt. På de platser vi var så var valdeltagandet väl över 70% vilket får betraktas som högt. Däremot finns det stora grupper människor utan adress som inte ens finns med i röstlängden.

Så här går det till. Klicka på bilden för en större variant.

Den svåra delen kommer ju nu efter valet där alla tre stora partier verkar helt övertygade att de kommer att vinna en jordskredsseger. Så några kommer att bli besvikna... Hur de hanterar detta ska bli spännande att följa.

När vi åkte runt idag så fick man också en bättre bild av hur utvecklat/underutvecklat landet är och hur folk lever sina liv. Folk är fattiga, vägarna i uselt skick där det finns några, vatten och sanitet är det dåligt med. Om allt går som det ska och Nepal kan ta sig ur sin politiska kris så återstår oerhörda utmaningar för att höja levnadsstandarden, bygga upp infrastrukturen, förse folk med möjlighet att försörja sig etc. Vi får hoppas att det internationella engagemanget fortsätter här även efter att den väpnade konflikten är över .

Folk i kö utanför en vallokal i centrala Katmandu tidigt imorse, rusningen verkar ha varit på morgonen man ville rösta så att man slapp köa i hettan mitt på dagen (runt 30 grader )

En valsedel. I stället för skrivna namn har varje parti en bildsymbol, en del väldigt udda... undrar om de själv fått välja. Anledningen är förstås att läskunnigheten är väldigt låg.

Efter att ha markerat bakom skärmen vilket parti man stödjer lägger man sin valsedel i urnan, som är av plast, förseglad, lätt att transportera. Japan har donerat alla valurnor. De gamla var tunga och bökiga att transportera i ett land som har världens förmodligen mest utmanande terräng.

Mannen som röstade här sas vara 95 år gammal. Han fick hjälp med det mesta, men bakom skärmen fick han klara sig på egen hand.

Nästa möte som äger rum ikväll är med Maoisternas ledare Prechendra (mannen på valaffischen ovan)

Lästips och bilder

Länk till DN:notis om våldet i Nepal HÄR

Ett år gammal men ändå relevant artikel om läget i Nepal på palmecenters hemsida HÄR

Fick ett par timmar över på sen eftermiddag idag. Passade då på att ta mig till Katmandus historiska centrum för att få se något annat än insidan på en minibuss och mötesrum. Fascinerande ställe, tempel till hinduiska gudar, buddistiska monument, kungliga slott från 1600-talet och ett myllrande färgsprakande folkliv, inte många turister och mycket fascinerande. Två timmar var kort men givande.

Som tidigare sagt så blir valdagen imorgon lång, hoppas dock kunna skriva något imorgon kväll här på bloggen.

Några bilder nedan:

What to do in Kathmandu?

Dag två har ägnats åt planering av morgondagens val. Vart ska vi åka, ska vi dela på oss i två eller tre grupper, hur långt bort från Katmandu ska vi ta oss. Ska vi täcka så många vallokaler som möjligt eller ska vi söka oss till befarade "hotspots" och stanna längre tid där, hur ska vi dokumentera och rapportera eventuella oegentligheter som vi upptäcker, hur ska vi agera gentemot media. Mycket att tänka på alltså. Vi hade idag också ett möte med ett av de tre stora partierna. Denna gång CPN-UML en förkortning för Communist Party of Nepal - Unified Marxist Leninists. Kommunister förvisso, men förenade med andra demokratiska krafter i kampen för att skapa ett federalt, demokratiskt, republikanskt Nepal. Samtalen med dem rörde sig runt de allra senaste händelserna med valrelaterat våld. Igår sköts 5 maoist-sympatisörer ihjäl och en av CPN-UML:s kandidater mördades på öppen gata igår kväll. Andra våldsamma incidenter har rapporterats och oroar alla som är intresserade av ett fritt och rättvist val. Förhoppningen är trots dessa incidenter att valet ska gå relativt ordningsamt till. I och med att alla demokratiska partier gått samman för att få till stånd det här valet så är ändå de våldsamman och odemokratiska krafterna marginaliserade. Den välvilliga tolkningen av de senaste dagarnas händelser är att våldsamheterna är isolerade händelser som inte kommer att sätta igång värre händelser utan bara är små hinder på vägen mot demokrati.

CPN-UML sade också de, precis som andra grupper vi talat med att de kommer att acceptera valresultatet även om de inte står som segrare. Det är hoppingivande.

De mest hårdföra av grupperna Maoisterna kommer vi att träffa på fredag förmodligen.

Bilder från dagen nedan:

Efter ofantlig byråkratisk omständlighet har vi äntligen fått våra ackreditationer som valobservatörer. Att bäras hela tiden.

CPN-UML:s högkvarter. Välbevakat med hammaren och skäran vajande utanför

...samt på fönstrens insida. Snyggt faktiskt på nåt absurt sätt.

Partiledningen. Mannen i mitten var tvungen att gå efter en kort stund, han var tvungen att ta en helikopter till valkretsen där en av deras kandidater mördades igår, för att mana till lugn bland sina partivänner och närvara vid begravningen.

Gatubild i Kathmandu, ungefär såhär mkt hinner jag se av stan mellan alla möten.

På plats i Kathmandu

Premiärminister Koirala

Valmyndighetens tydliga uppmaning till alla parter.

Äntligen kommit online. Mobilen är stendöd så blogg och mail får bli min kontakt med omvärlden denna vecka.
Valobservationsuppdraget har börjat bra. Vår delegation leds av Louis Ayala, socialistinternationalens generalsekreterare, och vi är sju personer i gruppen.
Igår mötte vi premiärminister Koirala, en man som trots sin höga ålder och vacklande hälsa har arbetat envist och hårt för att få fredsprocessen att gå framåt och få till stånd demokratiska val.

Han betonade hur viktigt det är att utländska observatörer finns i landet och uppmanade oss att besöka så många vallokaler som möjligt och vara synliga får så många väljare som möjligt.
Sedan hade vi möten med utrikesministern, den nationella valmyndighetens ordförande och företrädare för olika partier.

Jag med vice partiledaren i Nepali Congress Party, Man Singh

På kvällen var vi på en mottagning för de olika valobservationsteamen. Världen är bra liten märker man ju mer man reser, träffade flera personer som jag hade träffat förra veckan i Athen bl.a. Fick möjlighet att hälsa på Jimmy Carter som var där. En amerikansk president som uträttat fantastiskt mycket gott efter sin tid vid ämbetet, antar att han närmar sig åttio nu men oerhört aktiv ändå.
Idag är planen att vi ska träffa UML( marxist-leninisterna) samt maoisterna. Dessa två aktörer är nyckeln till en fredlig utveckling i Nepal, om de lyckas avväpna sina aktivister och förmås att acceptera valresultatet vad det än månde vara så har man kommit en bra bit på väg.
Spridda reflektioner:
- Kathmandu är slitet, fattigt, vansinnig trafik, men också fascinerande och vackert på sina håll.
- Att vara otillgänglig på mobilen är en ny och förmodligen nyttig upplevelse.
- Heliga kor finns överallt.
- Valsystemet i Nepal är komplicerat, väljaren ska lägga en valsedel för en enmansvalkrets (first-past the post system á la England) och en valsedel för en nationell partilista vars mandat utses proportionerligt (som i Sverige)
-Inflygningen till Kathmandus flygplats var lite guppig men andlöst vacker i strålande solsken med Himalayas snöklädda, gigantiska berg på ena sidan och slättlandet på den andra.

- Bra citat: "We have to move from a bullet culture to a ballot culture" (ballot=valsedel)
-Tidsskillnaden till Sverige är inte fyra timmar som jag trodde, utan 3.45. Mystiskt.
- Hur man ska få väljarna att förstå hur systemet fungerar om man betänker att det var många år sen man hade ett val, hälften av befolkningen är förstagångsröstare och analfabetismen är omfattande, begriper jag inte riktigt.
- Att skaka på huvudet betyder ja, kan vara bra att veta.
- Armén är tvungna att stanna på sina regementen och de väpnade maoisterna är internerade, så säkerheten på valdagen ska upprätthållas av polisen, som är starkt underbemannad, dåligt utbildad och utrustad och finns dessutom inte på plats i hela landet.
- Att fastställa röstlängder i ett land där man inte har någon fungerande folkbokföring eller allmänna identitetshandlingar är också en utmaning minst sagt.

Morgondagen (valdagen) blir lång, vi ska vara uppe med tuppen, åka långt i skraltig minibuss och hinna med så många vallokaler vi kan innnan de stänger.
Återkommer alltså sent imorgon kväll med ny rapport

Distriktskongress i Fagersta och tidsfordriv i Qatar

Hittat en dator pa flygplatsen i Doha, dar jag har sex timmars vantetid innan planet gar till Katmandu. Da kan man ju passa pa att blogga. Utan prickar gor det hela latt forvirrat men forhoppningsvis lasbart.

Laste i Svd pa vagen hit om hur Reinfeldt och regeringskansliet aterigen borjar svaja i sin hallning vad galler kritik till de kinesiska ledarna om manskliga rattigheter i Kina. Man verkar tycka att det ar for kansligt att ta upp enskilda fall.

Bedrovligt tycker jag. Det ar klart det ar kansligt, annars skulle det inte vara vart att ta upp dessa fall. Regeringen har latt for att kritisera sma lander utan storre makt, men fegar ur nar det kommer till stormakterna. Jag hoppas att Reinfeldt tar till sig av det oppna brev som Mona skrivit till honom, det ar mycket kortfattat men tydligt:

Till statsminister Fredrik Reinfeldt
Under din resa till Kina förväntar jag mig att du tar upp situationen i Tibet och följande fyra kända fall med president Hu Jintao:

Hu Jia

Ye Guozho

Chen Guangcheng

Yang Chunlin

Jag är också angelägen att du redovisar detta och den svenska regeringens hållning vad gäller situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina och därmed hur du avser agera inför och under din resa. Det får inte råda något tvivel om Sveriges hållning.

Med vänlig hälsning, Mona Sahlin

Det ska bli valdigt intressant att se hur Reinfeldt agerar i Kina, om han vagar ta i aven de kansliga fragorna.

I lordags hade vi som sagt distriktskongress, Ylva Johansson var partistyrelsens representant och holl ett jattebra anforande i det spirande varvadret. Sven Erik Osterberg omvaldes som ordforande, Denise Bergstrom valdes till ny kassor efter Glenn Andersson och undertecknad omvaldes som styrelseledamot.

Diskussioner om det lokala radslagsarbetet och motioner fran arbetarekommunerna hanns ocksa med.

Om ett par timmar gar planet till Kathmandu. Jag ser verkligen fram emot uppdraget och hoppas verkligen kunna rapportera darifran, men ar osaker pa om jag kommer att kunna anvanda mobilen och om jag kommer att kunna komma ut pa natet. Sa om inget hors darifran far jag aterkomma efter den 13-4 da jag kommer hem igen.

Val i Nepal

På söndag reser jag till Nepal. Jag ska delta i ett team av internationella valobservatörer där inför valet som äger rum den 10/4.
Nepal har tidigare varit en monarki där kungen haft den avgörande makten. Landet är ett av världens fattigaste och har stora utmaningar framför sig. Valet är till en parlamentarisk församling som kommer att ha till sin uppgift att fastställa en ny konstitution. En grundlag som kommer att avskaffa kungamakten och införa ett demokratiskt folkvalt styre.
Den politiska situationen i Nepal har präglats av opposition mot kungamakten och en väpnad konflikt mellan regeringen och den väpnade maoistiska rörelsen. Konflikten har krävt uppemot 15000 dödsoffer och har orsakat att ca 2 miljoner nepaleser har flytt landet.
Det är mycket glädjande att alla relevanta politiska partier gått ihop i en allians och att maoisterna lagt ner vapnen, allt för att man ska kunna hålla det här valet den 10/4.
Jag kommer att delta i Socialistinternationalen team av valobservatörer. Spännande att få besöka Nepal och få vara med och bidra till att valet går rätt till.
Jag kommer att försöka blogga direkt därifrån, i mån av tillgång till internet och ev. mobiltäckning.
Mer om Nepal kan du läsa HÄR, och mer om själva valet HÄR

Fos(s)ilfritt Västmanland 2015

Idag fattar riksdagen beslut om att avslå den motion som jag o de andra västmanländska s-ledamöterna lämnade in i höstas. Det blev en nyhet på radio västmanland om detta där jag får bemöta Staffan Angers motivation till avslaget.

Du kan lyssna på inslaget o läsa mer HÄR

Gymnasiedebatt

Längst bort, högst upp...

I morse debatterade jag det nya gymnasieförslaget med Roger Haddad, folkpartist från Västerås. Det gick av stapeln på radio västmanland.

På bilden ovan, den studio som P4 har i riksdagshuset. Den ligger längst bort, högst upp i riksdagshuset och är en slags självservice-studio som man ska kunna koppla upp sig i. Lysande idé, synd bara att den inte funkade för dagen, så intervjun gjordes per telefon istället, men jag lärde mig hitta dit i alla fall.

Jag länkar till lyssnararkivet HÄR.

Gå in på den 2 april 7.30-8.00, "spola fram" till 14 minuter in ungefär för att höra debatten. Vet inte vem som vann, men jag fick sagt det mesta jag ville säga.

Nedan kan du läsa debattinlägg jag skickat till lokala media.

"Högre kvalité – inte sänkta kunskapskrav!
Regeringen har nu presenterat sin gymnasieutredning.
Förslaget är bra i vissa stycken, t.ex. att rensa upp i den överdrivna valfriheten av kurser och att man försöker komma bort från treämnesskolan.
Där återfinns en hel del av de förslag som den förra regeringen ämnade genomföra 2007 ifall vi hade behållit regeringsmakten. Vi föreslog redan då förstärkta yrkesutbildningar, examensarbete, programråd med fack och arbetsgivare, mer arbetsplatsförlagd utbildning med mera. Allt detta hade redan varit genomfört om inte borgarna stoppat vårt förslag direkt när de kom till makten.
Regeringen valde istället att sjösätta en ny utredning, något som bromsat utvecklingen inom gymnasieskolan. Flera årskullar av elever har förlorat viktiga kunskaper på grund av regeringens kompakta ovilja mot att komma överens.
Det förslag som man nu kommer med är alltså en del återvinning av gamla förslag och en del nya förslag som är fortsatta steg mot en gammaldags sorteringsskola. Den moderatstyrda regeringen vill sänka kraven på de yrkesförberedande programmen.
Klyftan mellan teori och praktik kommer att öka, och 15-åringar kommer vid gymnasievalet i nian att tvingas fatta beslut om vilket inriktning hela deras yrkesliv kommer att få.
Det är helt orimligt.
Såväl näringsliv som fack har varit emot dessa sänkta kunskapskrav.
Dagens moderna arbetsliv kräver goda kunskaper i svenska, engelska och matematik för alla. Att minska kunskapskraven är ett märkligt beslut av en regering som säger sig slå vakt om kunskapen i skolan.
Vi socialdemokrater vill i stället ha tydliga kunskapskrav på alla elever och se till att utveckla skolan och dess resurser så att så många som möjligt når målen.
Visst är det så att alla inte kan bli akademiker, men alla ska få chansen att få en grundläggande behörighet efter avslutade gymnasiestudier. Regeringens förslag innebär en återgång till en gammaldags gymnasieskola där man tidigt sorterar bort de elever som inte duger för akademiska studier. När man sedan kombinerar detta med de massiva nedskärningar man gjort inom komvux så blir bilden av en politik som inte ger ungdomar fler chanser tydlig.
Regeringen genomför reformer i en rasande fart, skatter sänks, socialförsäkringarna urholkas, posten blir dansk och vin o sprit blir fransk. Borgarna verkar förtjusta i att sitta vid makten. Men med makt följer också ansvar. Vi hoppas att man tar sitt ansvar för en långsiktig politik för skolan. Lärare, elever och föräldrar behöver veta vilka spelregler som gäller över tid. Vi hoppas verkligen att regeringen tar initiativ till en blocköverskridande överenskommelse så att man äntligen kan få arbetsro i gymnasieskolan. Politiska lappkast vart fjärde år gynnar ingen.
Olle Thorell, riksdagsledamot (s)"