Ju mer man lär sig- ju mer undrande blir man

Paralympics invigs i dagarna.

Idag besökte vi det nationella centret för tibetologi-studier. Intressant förstås att få den officiella varianten av verkligheten.

Vi mötte också departementet som sköter Kinas mottagande av bistånd. Kina både får och tar emot bistånd, sveriges håller på att fasas ut, men vi är kvar med vissa projekt ändå som till exempel Raoul Wallenberg stiftelsens utmärkta arbete med MR utbildningar på akademisk nivå. Kina är ju inte bara rikt och växande. Extrem fattigdom och typiska u-landsproblem finns för hundratals miljoner invånare. Å andra sidan finns över 100 000 dollarmiljonärer och över 100 dollarmiljardärer. Klyftorna ökar explosionsartat och med dem så uppstår förstås spänningar.

Senare idag flög vi till Chongqing, en resa på ca 2,5 timmar med flyg. Chongqing är en stadsprovins (alltså både en stad och ett län, som Shanghai) med 34 miljoner invånare som ses som portalen till det västra fattigare Kina. Här vill staten se att tillväxten från östra Kina ska börja flöda in i väst. Samtidigt ska man vara pilotstad för framtida stadsutveckling. Här växer det så att det knakar ännu högre än i övriga Kina. Man räknar med att få mellan 5 och 10 miljoner fler invånare det närmsta decenniet. Man söker aktivt kontakt med Sverige för ökat utbyte i alla möjliga sektorer. Två dagar här innan vi åker tillbaka till Peking på fredag för ytterligare möten. Sedan hemfärd lördag. Pust. Schemat är späckat och inte mkt tid för andhämtning. Framförallt känner jag att jag behöver tid att smälta och sortera all intryck och lärdomar.

Det som pågår i Kina idag är så mycket större, snabbare och mer betydelsefulltän vad som framgår i daglig debatt hemma i Sverige. Här är både media och politik medskyldiga.

Jag kommer att återkomma med lite mer strukturerade tankar framöver.

Så länge kan jag rekommendera följande artikel HÄR

för fördjupad läsning. Kanadensisk forskare som tycker till om västs syn på kina och olympiska spelen. Mediarapporteringen och den politiska debatten om Kina i Sverige är ofta väl enkelspårig och förenklande.

Jag vet inte om jag håller med om allt som står. Men den ger en mer nyanserad och problematiserande bild ! Och precis som med allt viktigt här i livet så är det inte så enkelt och självklart vad man ska tycka.

På en del håll klämmer regimen åt, på andra håll ökar friheten. Newsweek, Le Monde o andra kunde inte köpas i Kina för inte alls länge sen. Nu kan vem som helst köpa dem. Inga utrivna sidor, men på engelska förstås o når inte många. Men ändå. Många bäckar små...

Pekings nya flygplats. Man hävdar att det är världens största byggnad. Jag tänker inte säga emot - den är sjukt stor. Ultramodern och mycket vackert designad, men framförallt vansinnigt stor. Alldeles för stor egentligen men man bygger så att man har att växa i. Kina är ju bara i början av sin utveckling menar man.

Chongqing by night. Smogen som lättat över Peking fanns här. Ironiskt är det att man satsar makalös energi och ambition på att skapa en skyline av skyskrapor, sen kan man inte se den för att luften är så skitig...

På närings- och handelsministeriet har man koll på när man ska byta mattan i hissen...