Möte med etablissemanget

Här i närheten av det fantastiska "fågelboet" bodde ca 1,5 miljoner människor som på ett eller annat sätt nu inte längre bor där. Man har alltså flyttat hela stockholms befolkning...

Utvecklingen av Peking är helt makalös i sin omfattning, hastighet och måttlöshet. Runt varje hörn byggs en ny skyskrapa, ett gigantiskt shoppingkomplex eller varför inte ett sju-stjärnigt hotell som får det nya clarion hotell i Stockholm (som vi tycker är ganska maffigt...) att framstå som en lite upphottad friggebod.

Idag har vi som jag nämnde träffat ledande företrädare för kommunistpartiet/regeringen/parlamentet/utrikesministeriet, samt the Economist kinakorrespondent över lunch. Dagen avslutades med ett möte med i Folkkongressens utrikesutskott. Folkkongressen är Kinas "parlament" men funkar inte riktigt som ett västligt parlament. De träffas bara under några veckor per år, och har inte alls samma makt som vår riksdag. De är ju heller inte folkvalda i den mening vi lägger in i begreppet.

Vice utrikesministern

Fokkongressens utrikesutskott

Alla möten med offentliga företrädare för den kinesiska regimen följde samma mönster, artigheter utbyttes, vi gratulerade till de stora ekonomiska framsteg som gjorts, tyckte att OS var en makalös föreställning etc. Kina uppskattade vår långvariga vänskapliga relation (Sverige var det första europeiska land som erkände folkrepubliken Kina 1950. Fransmännen kom sen och de brukar tydligen säga att de var det första betydelsefulla europeiska landet som erkände folkrepubliken) hoppades på fortsatta goda relationer och utbyte på många nivåer. Vi tog sen upp våra och EU:s hjärtefrågor, om dödsstraffet, mänskliga rättigheter, demokratisering och så vidare. Jag frågade om Kinas roll i lösningen av konflikten i Sudan och eventuellt Somalia samt om Burma (som de kallar Myanmar). Svaren vi fick var de förväntade.

Även om vårt besök kanske inte direkt ger något nytt, så är det ändå viktigt att vara konsekvent och ha en kontinuitet i våra kontakter. Dialog på många nivåer och en ökad förståelse är vägen till utveckling.

Himmelska fridens torg (eller som vän av ordning säger, torget vid den himmelska fridens port). Notera den klarblå himlen, som man nästan aldrig ser här annars, samt byggkranarna. Som man alltid ser.

Häromdagen var det ytterligare en jordbävning i västra Kina, ca ett 30tal döda och 180.000 hus förstörda. En bagatell i jämförelse med den jordbävning som skedde i maj. Då dog tiotusentals, miljoner hus förstördes och ca 5 miljoner blev hemlösa. Skalan på katastrofen och på räddningsinsatsen är obegriplig. 800.000 frivilliga anmälde sig. Man samlade in många miljarder kronor till kinesiska röda korset på några dagar. 130.000 soldater anslöt snabbt. En makalös insats. Skadorna var alltså lika stora som om hela Norge raserades. Hela Norge!

Skalan på saker här i Kina är ofta förbluffande.

Så vad har hänt i år i Kina? Lite skämtsamt kan man säga:

Man har flyttat hela Stockholm, hjälpt ett helt förstört Norge, och i förbifarten ordnat ett OS för 250 miljarder kronor...

Morgondagen är likaså den späckad med möten, nu dock på ambassaden i lite mindre formell form så nu är inte längre mörk kostym anbefallen. Skönt.

Folkkongressen bjöd på tjusig middag ikväll. Där fick vi denna rätt som ju föreställer fågelboet, olympiastadion.