Tokyo by night, här Roppongi Hills
På plats här i Tokyo efter en lång flygresa, kämpande mot jet-lag, så har vi haft ett par intensiva dagar där vi träffat: överhusets och underhusets utrikesutskott, japans utrikespolitiska institut och en mängd utrikespolitiska experter och forskare, sveriges ambassadör m personal som briefat oss om deras arbete, försvarsdepartementet, JAICA - japans motsvarighet till SIDA, FN-universitetet och slutligen utrikesdepartementet där vi mötte handläggare dels för Kina och dels för Nordkorea. Mycket information att ta till sig, många frågor har vi ställt och fått svar på. Ikväll är det en mottagning på ambassaden där det ges utrymme för lite mer informella samtal. Imorgon 06.16 bär det i väg på snabbtåg till Hiroshima där vi tillbringar en natt innan vi far vidare till Seoul.
Man önskar man kunde stanna längre i Japan, som ju är ett oerhört viktigt land, både i regionen och i världen. Japan glöms ofta bort i debatten då allt fokus är på det allt starkare Kina och dess betydelse. Men Japan är fortfarande världens näst största ekonomi, och även om Kina tar in på försprånget så är Japans ekonom mer än dubbelt så stor som Kinas fastän befolkningen bara är en tiondel av Kinas.
Dessuttom är Japan en viktig säkerhetspolitisk spelare i regionen, en av få fullt fungerande demokratier i en region där det demokratiska underskottet minst sagt är stort. Samtalen här har rört sig kring situationen i Nordkorea, sexpartssamtalen och Japans roll i världen när Kinas makt ökar. Sverige har sen länge goda relationer med Japan, inte bara ekonomiskt och handelsmässigt utan också politiskt, och de är värda att vårda.
Nedan några bilder från de senaste dagarna. Tiden medger inte en längre rapprt. Snart ska vi iväg och nån adapter till kontakten har jag inte lyckats skaffa ännu, men hoppas kunna skriva mer framöver ändå.
Följt nyheterna från Sverige och med glädje noterat att Jan Björklunds svartmålande av skolan har börjat avslöjas av media. Inte en dag för tidigt.
Paneldebatt på utrikespolitiska institutet. I rummet var vi tjugo män och en kvinna. Jämställdheten har man lite kvar att jobba med...
Underhusets kammare. Balkongen ovanför talmannen är reserverad för kejsaren (som aldrig är där numera dock, huset byggdes i andra tider då kejsaren ansågs vara gudomlig)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar