Beijing dag 1

Peking, gammalt och nytt om vartannat. Mest nytt.

Tidig uppstigning för avfärd till Beijing, Seouls tämligen nya och tämligen stora flygplats bräcktes inte helt oväntat av Beijings. Den var som sig så bör både större, modernare och nyare.
Det är första gången jag besöker Kinas huvudstad så intrycken var många och intressanta. Efter incheckning fick vi briefing om det aktuella läget i Kina på svenska ambassaden. Kina är ju ett komplext land, där ingenting är så enkelt som det först verkar. Kina är ju inte bara en tillväxtekonomi med växtvärk, det är ju också ett land med stora etniska skillnader, en växande global maktpolitisk spelare, fast ändå på många vis en ännu bara precis nyvaknad jätte som ännu inte visat sin möjliga styrka. Å andra (eller tredje) sidan så är det ekonomiska läget inte så långt bort ifrån det som Japan och Sydkorea påvisade straxt innan deras ekonomier kraschade för ca 15 år sedan. Å femte sidan projicerar Rand Corporation att kina inom ett fåtal år kommer att vara världens största ekonomi och ca 2050 kommer man att ha dubbelt så stor BNP som USA. Kurvor tenderar dock sällan att fortsätta peka åt samma håll särskilt länge.
Imorgon är ett fullspäckat program, där vi ska träffa bl.a en känd medborgarrättsadvokat, Kinas särskilde sändebud till Sudan, folkkongressens utrikesutskott, vice utrikesministern, dagen avslutas med att vi är bjudna på middag i ”The Great Hall of the People”.
Mycket intressant ska det bli och jag hoppas att det inte bara blir ett utbyte av redan kända positioner från båda håll, utan också någon slags diskussion.
Mer om detta imorgon om jag hinner blogga efter en lång dag.
Nedan bilder från Peking so far:

Passkontrollen i Peking. På passpolisens bås så ska man som brukare utvärdera den aktuelle passpolisens insats. Hans nummer är på displayen och man ska ange vilken service man tyckte man fått....





Biltrafiken är reglerad så länge OS och Paralympics pågår. Idag var det en strålande vacker klarblå himmel, 25 grader varmt och fri sikt åt alla håll. 20/9 släpps alla bilar ut igen samtidigt och smogen lär återvända. Sorgligt.


Skyskrapor är det ingen brist på här. Heller.

På visit i "Absurdistan"

Baracker precis på gränsen mellan nord- och sydkorea. Här har möten ägt rum mellan de båda parterna.

Halva rummet är Nordkorea, andra halvan Sydkorea och nåde den som kliver över på fel sida.

Besöket här i Seoul har varit mycket lärorikt.

Koreahalvön är ju dels platsen för det förmodligen största kärnvapenhotet planeten upplever idag, dels en boomande ekonomi å ena sidan och ett fullkomligt slutet land med en undernärd, förtryckt befolkning å andra sidan. Vi har träffat våra motsvarigheter i utrikesutskottet, militära experter, forskare på deras utrikespolitiska institut och på ett av universiteten som specialiserat sig på nordkorea. Idag besökte vi gränsen till nordkorea och träffade den svenska truppen eller delegationen som det heter. Sverige tillsammans med schweiz har en liten styrka( fem man) som har till uppgift att övervaka vapenstilleståndet från den sydliga sidan. Deras arbetsuppgifter har dock beskurits under de drygt femtio år som gått så på sätt och vis är de väl mest en rest av ett avtal som i stora delar inte gäller, eller inte längre erkänns av nordkoreanerna.

Generalmajor Theolin var vår kontakt i sen svenska delegationen. Han delade med sig av sin stora kunskap om konflikten och var till stor hjälp för oss i att förstå bakgrunder och eventuella framtida scenarier. Fantastiskt egentligen att vi haft trupp på plats i över femtio år.
Gränsområdet kallades skämtsamt för Absurdistan och det var en träffande beskrivning. Kalla kriget gäller fortfarande här i högsta grad. Över en miljon soldater finns grupperade runt gränsen fyra kilometer bred och 24 mil lång. Vakter i så kaxig utstyrsel som möjligt står och vaktar gränsposteringen vid den demilitariserade zonen (dmz) och ingen interaktivitet dem emellan tillåts. De nordkoreanska vakterna sägs vara utsedda på livstid, så att de inte ska kunna föra över ideologisk smitta in i nordkorea. Absurt? Ja.

Nordkoreanska vakter på sin sida barackerna.

Vi besökte också en 2 km lång tunnel, 70 m under DMZ som hade grävts av nordkoreanerna i syfte att förbereda invasionen av syd. Den var nu ett stort turistmål i syd, man åkte i ett litet tåg ner till själva tunneln och kunde sen gå och se den iförd löjlig blå hjälm. Tunneln var ca två meter hög och lika bred, grävd genom granitberget (kanske med svensk gruv-utrustning, då Atlas Copco sålde en hel del till Kim Il Sung). Väggarna var täckta av svart koldamm, sot som hade smetats dit av nordkoreanerna. Anledningen till det var att om man blev upptäckt så skulle man ha ursäkten klar: Vi håller inte på med invasionstunnlar, vi har hittat en kolgruva!

Absurt? Ja!
Relationen mellan syd och nord har försämrats sedan den nya sydkoreanske presidenten Lee tillträtt. Han vill sluta dalta med nordkorea och inte ge bistånd eller annan hjälp utan att få något tillbaka (läs kärnvapenavveckling). Nordkorea vägrar förstås eftersom kärnvapenkortet är det enda förhandlingsinstrument de har. Ingen verkar tro att de någonsin kommer att vilja göra sig av med det, och logiskt sett vore de ju korkade om de gjorde sig av med det enda de kan förhandla med.
Sexpartssamtalen pågår under Kinas ledning, Kim Jong Il och hans mycket skickliga förhandlare spelar ut alla mot varandra, går med på en del saker för att sedan skapa en anledning att backa lika mycket som man gått framåt. När sedan en ”hök” leder sydkorea så är ljuset i slutet av tunneln mycket svagt (och i värsta fall ett tåg) Apropå tåg så sägs Kim Jong Il äga ett pansartåg (vad det nu är) som hans far fått i gåva av Stalin som han använder ibland för att göra resor i landet. Absurdistan var ordet för dagen.
Ett industriområde, Kesong industrial complex, alldeles innanför gränsen, öppnades som en del i den tidigare avspänningen mellan länderna. Ett resultat av den tidigare sk Sunshine-policy som tidigare mer liberala sydkoreanska presidenter haft. En politik där man vill uppmuntra nordkorea att öppna sig, bl.a genom bistånd och insatser att reformera den nordkoreanska ekonomin. På industriområdet har sydkoreanska (och ett tyskt) företag tillverkningsindustri. Nordkorea får pengar för att de upplåter marken och förser den med arbetskraft. De nordkoreaner som arbetar där får en med nordkoreanska mått bra lön. Men den betalas givetvis inte till dem direkt. De får behålla några dollar i månaden, men kan ändå ses som höginkomsttagare i ett land där ekonomin fullständigt havererat. Nordkoreas BNP är ungefär lika stor som stockholm stads, men då bor det 20 miljoner människor där och en femtedel spenderas på militären (minst).
Trots alla nästan komiska absurditeter så är mitt bestående intryck av dagen på gränsen följande.

Det är sorgligt och skrämmande att se hur länge den här konflikten pågått och de effekter den fått. Att kalla krigets grymhet fortfarande existerar idag, att i den annars så globaliserade världen, att ett land kan isolera sig så och utsätta sitt folk för sånt oerhört lidande. Nordkorea hade givetvis kunnat vara lika framgångsrikt som sydkorea eller vilken som helst av de asiatiska tigrarna om omvärlden hade kunnat hantera krigsslutet på ett bättre sätt. Det är ju ändå samma arbetsamma, dynamiska folk som lever i nordkorea som i sydkorea eller i japan för den delen. Sorgligt och inte så lite skrämmande, särskilt med tanke all den mängd vapen och soldater, skrämselpropaganda och hat, eländigaste armod och hyperkommersialism som samlats på en så liten yta. Det koreanska folket förtjänar verkligen bättre.
Nedan bilder från dagen.
Imorgon bitti tidigt bär det av till Kina för nya samtal och möten.

Kikare för turister till DMZ, ca 2500 per dag kommer för att besöka gränsstationen i Panmunjon.

Flaggor är inte tillåtna precis vid gränsen. Vad hände. SYdkorea byggde en hundra meter hög flaggstång med gigantisk flagga en bit från gränsen. Responsen- Nordkorea byggde förstås en 160 meter hög flaggstång med en ännu större flagga (bara flaggan väger 300kg och måste halas då det regnar då den blir för tung) på sin sida. Flaggstången syns i fjärran på bilden.

Massturismen på sydsidan har lett till en mkt märklig nästan disneyfierad, militariserad, propagandasunkig stämning som bilden ovan illustrerar väl. Absurdistan var ordet.

Konstverk i det gemensam Svensk-Schweiziska campen.

Vid demarkationsgränsen.

Sydkoreanska vakter (som alla har spegelsolglasögon för att undvika ögonkontakt med nordkoreanerna) står med bara halva kroppen synlig för fienden för att minska träffytan. I byggnaden mittemot stod en nordkoreansk officer och observerade vårt besök med kikare hela tiden vi var där. Var det nån som sa att kalla kriget var slut?

Möte med Koreanska parlamentets nyvalda utrikesutskott. Deras första möte med en utländsk delegation denna parlamentssession.

Vid slutet av varje mandatperiod skriver alla ledamöter sina signaturer på ett dokument som förevisas.

Man med brett umgänge....

Undertecknad spanande in i nordkorea.

Parlamentet i Seoul

Seoul-rapport 1

Bild från centrala Seoul där en bäck/flod (flera km lång) har anlagts där det tidigare varit motorväg. En populär insats av den förre borgmästaren Bak som numera är landets president (och inte längre lika populär)

Framme i Seoul. Bara en dryg timmes flygresa från Hiroshima har vi nu landat i Sydkoreas huvudstad.

Nära men ändå långt bort kan man säga. Seoul känns helt annorlunda än Tokyo, i och för sig är båda jättestäder med skyskrapor, men mycket skiljer också. Mer om detta senare då jag varit runt lite mer.

Idag har vi fått en briefing av personal på svenska ambassaden och installerat oss på hotellet.

Samtalet fokuserades på syd-nord korea konflikten givetvis. En konflikt som man väl kan säga är de sista resterna av det gamla kalla kriget. Med en despot som fullkomligt förtrycker sin befolkning, struntar fullkomligt i vad omvärlden tycker och dessutom har tillgång till kärnvapen. Tacka tusan för att det är på toppen av dagordning här i Seoul inte ens en timmes bilresa fån den 38:e breddgraden där gränsen är.

Men vi fick också matnyttig info om situationen i sydkorea, där parlamentet fram tills alldeles nyligen varit lamslaget av de protester som växt fram mot presidenten och hans hantering av import av amerikanskt nötkött. En trivial fråga kan tyckas, men den har verkligen vänt upp och ner på politiken här. Från att ha haft väldigt bra opinionssiffror har nu presidenten fullkomligen rasat i förtroende hos allmänheten.

Han har också haft en hårdare attityd mot nordkorea än tidigare presidenter, men inte fått nån utdelning på den hållningen heller.

Imorgon ska vi träffa vice utrikesministern, utrikesutskottet, utrikespolitiska institutet m. fl

En lång dag men förhoppningsvis hinner jag med en bloggrapport även då.

Nu

Då

Delegationen i hiroshima

Där vi just lagt blommor vid minnesmärket för atombombsexplosionen. En mycket gripande dag idag, då vi också mötte borgmästaren som är väldigt aktiv med globala nedrustningsfrågor.

Avklädd minister

Otroligt intressant granskning av SR om beskrivningen av den "svenska skolkrisen" och Jan Björklunds användning av statistik för att gynna egna syften.
Statistik kan som alla vet användas för att bevisa nästan vad man vill, men den här granskningen visar att Björklund (som jag misstänkt i flera år) har tagit ut svängarna å det grövsta.
Oseriöst? -ja
Populistiskt? - ja
Medvetet vilseledande? - förmodligen
Är jag överraskad?- nej!
Granskningen kan du läsa HÄR

Tokyo-rapport

Tokyo by night, här Roppongi Hills

På plats här i Tokyo efter en lång flygresa, kämpande mot jet-lag, så har vi haft ett par intensiva dagar där vi träffat: överhusets och underhusets utrikesutskott, japans utrikespolitiska institut och en mängd utrikespolitiska experter och forskare, sveriges ambassadör m personal som briefat oss om deras arbete, försvarsdepartementet, JAICA - japans motsvarighet till SIDA, FN-universitetet och slutligen utrikesdepartementet där vi mötte handläggare dels för Kina och dels för Nordkorea. Mycket information att ta till sig, många frågor har vi ställt och fått svar på. Ikväll är det en mottagning på ambassaden där det ges utrymme för lite mer informella samtal. Imorgon 06.16 bär det i väg på snabbtåg till Hiroshima där vi tillbringar en natt innan vi far vidare till Seoul.

Man önskar man kunde stanna längre i Japan, som ju är ett oerhört viktigt land, både i regionen och i världen. Japan glöms ofta bort i debatten då allt fokus är på det allt starkare Kina och dess betydelse. Men Japan är fortfarande världens näst största ekonomi, och även om Kina tar in på försprånget så är Japans ekonom mer än dubbelt så stor som Kinas fastän befolkningen bara är en tiondel av Kinas.

Dessuttom är Japan en viktig säkerhetspolitisk spelare i regionen, en av få fullt fungerande demokratier i en region där det demokratiska underskottet minst sagt är stort. Samtalen här har rört sig kring situationen i Nordkorea, sexpartssamtalen och Japans roll i världen när Kinas makt ökar. Sverige har sen länge goda relationer med Japan, inte bara ekonomiskt och handelsmässigt utan också politiskt, och de är värda att vårda.

Nedan några bilder från de senaste dagarna. Tiden medger inte en längre rapprt. Snart ska vi iväg och nån adapter till kontakten har jag inte lyckats skaffa ännu, men hoppas kunna skriva mer framöver ändå.

Följt nyheterna från Sverige och med glädje noterat att Jan Björklunds svartmålande av skolan har börjat avslöjas av media. Inte en dag för tidigt.

Kerstin Lundgren tackar för besöket på försvarsdepartementet.

Paneldebatt på utrikespolitiska institutet. I rummet var vi tjugo män och en kvinna. Jämställdheten har man lite kvar att jobba med...

Underhusets kammare. Balkongen ovanför talmannen är reserverad för kejsaren (som aldrig är där numera dock, huset byggdes i andra tider då kejsaren ansågs vara gudomlig)

Utskottresa i Asien

Imorgon åker jag ihop med fem andra ledamöter i utrikesutskottet iväg till Asien för mandatperiodens "långresa". Vi ska besöka Japan, Sydkorea och Kina. Två veckor är jag borta.

Ett minst sagt intensivt program där vi bl.a ska träffa våra motsvarigheter i de tre ländernas utrikesutskott, vi ska besöka Hiroshima, gränsen mellan Nord och Sydkorea, träffa svenska företag, thinktanks, åka till västra kina för att se utvecklingen där mm, mm.

Det ska bli väldigt intressant, framförallt besöket i Japan ser jag fram emot, då jag varit där tidigare och nu får en inblick i det politiska livet där.

Förhoppningsvis kan jag koppla upp mig och blogga under resan samt publicera en del bilder, så håll utkik här för rapportering från resan.

Från invigningen av Midgårdsparken i Surahammar. Inget samband med utskottsresan iofs...

Om OS

HÄR kan ni lyssna till radioinslag från igår då jag kommenterade de pågående Olympiska spelen i Kina och situationen där.
Scrolla till ca 9.15.