Jobbkongressen stakar ut vägen.

Jobbkongressen börjar lida mot sitt slut. Jag blir alltid så upprymd och glad då jag på ett eller annat sätt deltar på våra kongresser, det må vara distriktskongresser, extrakongresser eller som nu ordinarie partikongress. Dels så är det förstås kul att träffa en massa partikamrater, men framförallt är det högtidligt och ett uttryck för att vi verkligen är en demokratisk folkrörelse. Vi är inte som en del andra partier toppstyrda kampanjorganisationer. Vi är en levande folkrörelse som bygger sina beslut på medlemmarnas engagemang och deltagande. Ett exempel på det är att vi i år hade över 1200 motioner att behandla på kongressen. Moderaterna hade på sin senaste stämma 57! Det säger något.
Västmanlandsdelegationen har gjort ett jättebra jobb, fått igenom en del ändringsförslag och varit väldigt aktiva i talarstolen.
Besluten som har fattats har varit framåtsyftande och kloka. Borgerlig media har förutsagt uppslitande strider om centrala områden och att partistyrelsen skulle få stryk i en del av dem. Av detta blev intet. Partiet står stadigt och starkt bakom partiledningen i alla viktiga frågor.
Jag känner verkligen att vi socialdemokrater går stärkta ur den här kongressen och vår riktning framåt har stakats ut. Mona Sahlin koncentrerade budskapet bäst i sitt inledningstal:
JOBBEN FÖRST - SKATT EFTER BÄRKRAFT - VÄLFÄRD EFTER BEHOV.

Därmed basta!