Simpla argument

En ganska hätsk kampanj pågår här på irland inför folkomröstningen om lissabon-fördraget. Förhoppningsvis blir det ja här, annars är europa tillbaka på ruta ett igen. Det nya fördraget kanske inte är perfekt men bra mycket bättre än det nuvarande.

Irlands parlament

Klustervapen-konferens i dublin

På plats idag och imorgon för att följa arbetet med ett internationellt förbud mot klustervapen. Återkommer med fylligare rapport.

Dublin nästa vecka

Intresserade elever på grundvux i hallstahammar visade jag runt i riksdagen i fredags. Nästa vecka ska jag tillbringa på diplomatkonferensen i Dublin. Temat är det internationella förbudet mot klustervapen som ska färdigställas. Intressant om sverige kommer att fortsätta driva på för undantag för vissa typer av vapen (som den svenska BK90).

Ny gruppledare!

Sven Erik österberg tackar för förtroendet efter att just ha blivit vald till ny gruppledare för socialdemokraterna i riksdagen. Ett utmärkt val tycker jag. S-E är lugn, klok och resonerande, och har ett stort förtroende i hela gruppen.

Skolbesök

I maj är det många skolbesök i huset, ett av flera som jag hade var skogslundsskolans åk 8 som var här i fredags.

Debatt med Kabinettsekreteraren

I P1-morgon imorse debatterade jag Sveriges inställning till ett internationellt förbud mot klustervapen.
Frank Belfrage, Bildts närmaste medarbetare gav precis lika luddiga besked som statsministern gjorde på frågestunden. Ni kan lyssna på debatten HÄR

Fråga till Reinfeldt

På statsministerns frågestund idag hoppadess jag få ställa följande fråga till statsministern.
Den handlar om klusterbomber. Regeringen hycklar i frågan. Mötet i Dublin som nämns i frågan kommer jag att följa på plats, då det pågår ett parlamentarikerforum samtidigt som förhandlingarna sker.

"Min fråga handlar om det internationella förbudet mot klustervapen som håller på att förhandlas fram.
Det är ett initiativ taget av den norska regeringen och går under namnet Osloprocessen.
Nästa vecka inleds ett möte i Dublin där man ska förhandla fram en slutgiltig formulering.
Den svenska regeringen har deltagit i förhandlingarna hittills men istället för att vara bland de pådrivande länderna har man agerat för att vissa typer av klustervapen ska undantas från förbudet.
Exempelvis då den svenska Bombkapsel 90.
Ett vapen som rimligtvis aldrig kommer att användas, dessutom är föråldrat och hör till en vapentyp som överhuvudtaget inte borde få finnas.
Sveriges goda rykte i nedrustningsfrågor riskerar att bli skamfilat om regeringen fortsätter att verka mot det heltäckande förbud som en mängd länder och inte minst den svenska riksdagen vill ha.
Min fråga är därför.
Vilken linje kommer Sverige att driva vid Dublinmötet –
Kommer man att fortsätta kräva undantag från förbudet
eller kommer man att arbeta för ett heltäckande internationellt förbud för klustervapen?"

Nu fick jag hastigt lov att omformulera mig i kammaren, då en miljöpartist precis före min fråga ställde nästan samma fråga. Så jag fick omformulera mig. Frågan kan du se på web-tv HÄR

Valborg

Valborgselden vid herrgården i Surahammar.

Första maj talade jag i Norberg och var med på firandet hemma i Sura.

Nygammal sanning

Tidningen på bilden hittades inuti vår yttervägg då ny altandörr sattes in. Snacka om att ideologin sitter i väggarna!

Hittade en gammal debattartikel jag skrev för några år sedan till Kommunaktuellt (nuvarande dagens samhälle).


Tror inte att jag lagt ut den på bloggen tidigare och den gäller än idag. Med tanke på hur desperationen kommer att börja sprida sig hos högerkrafterna när valet närmar sig ( idag fick vi dryga 44% i DN:s mätning) så är det fortsatta fiskandet i grumliga vatten ingen vågad gissning.


Här följer artikeln:





"Oroande tecken i tiden

Något är på väg att hända i Sverige.
Sverigedemokraterna laddar inför det kommande riksdagsvalet efter att ha tagit plats i ett antal fullmäktigeförsamlingar i det förra valet.
Folkpartiet i Sverige kräver språktest för att bli svensk medborgare, och nu att utländska brottslingar automatiskt ska utvisas. Nalin Pekgul vittnar om att vardagsrasismen även nästlat sig in på S-kvinnors expedition. Uppdrag granskning rapporterar om invandrares bidragsfuskande. TV3 gör reportage om invandrares överrepresentation i brottsstatistiken. Att ha ett utländskt utseende gör det omöjligt att komma in på vissa krogar. Moskébyggen motarbetas. Att ha ett utländskt klingande namn kan göra att man inte ens blir kallad till anställningsintervjuer trots att man har kompetensen. Tiotusentals människor står utanför den ordinarie arbetsmarknaden, en anledning är den systematiska diskrimineringen som finns.
I Danmark skördar det främlingsfientliga Danskt Folkeparti stora framgångar och grogrunden här i Sverige verkar god. Många fler exempel kan listas, men riktningen är klar. Toleransen minskar och främlingsfientliga krafter får luft under vingarna.
Jag vill säga stopp! Tänk efter! Är det ett sånt samhälle vi vill leva i?
Martin Luther King är en hjälte för många. Det samhälle han såg i den amerikanska södern på 60-talet finns på sätt och vis här i Sverige idag.
I många fall är det ditt ursprung och inte innehållet i din karaktär som avgör dina möjligheter i livet.
Jag är socialdemokrat. Den rörelse som fostrade mig har alltid präglats av solidaritet mellan människor. Den värdeförskjutning som är på väg att ske i samhället skrämmer mig, och gör mig upprörd.
Jag tror att det finns några självklarheter som man bör klargöra i dagens Sverige:
All människor är lika värda.
Sverige är ett mångkulturellt samhälle med många olika kulturer som lever sida vid sida.
Det finns ingen svensk överkultur som är bättre än alla andra kulturer.
Världen befolkas inte av människor som egentligen helst vill komma till Sverige och bosätta sig här för att utnyttja vårt välfärdssystem.
Man ska bedöma varje människa för den hon är, inte efter vilken grupp hon tillhör.
Det senaste är det generalfel man gör. Det finns en stark tendens att alltid bedöma ”invandrare” som en homogen grupp. Det är fel! Invandrare är ingen homogen grupp. I gruppen som benämns invandrare finns människor som kommit hit av vitt skilda anledningar från jordens alla hörn. Jag anser att själva ordet invandrare är alldeles för trubbigt, man menar olika saker när man använder det för att gruppera folk av olika anledningar. I statistiken som används är invandrare någon som är född utomlands eller har en förälder som är född utomlands. Det innefattar en väldig mängd människor och statistiken används ibland för att visa att den svenska kulturen är hotad.
När några invandrare från det förra Jugoslavien fuskar med bidrag, talar man om invandrares bidragsfuskande. När Knutby-morden diskuteras talar ingen om den våldsamma pingströrelsen. När en muslimsk kvinna blivit misshandlad talas det om muslimska mäns kvinnoförtryck. När en svensk man slår en svensk kvinna talas det inte om protestantiska mäns kvinnoförtryck.
Varje människa ska bedömas var för sig.
När Ali gör något bra gör han det för att han är Ali, inte för att han är invandrare, volvoägare eller Västmanlänning. När Elin gör något dumt gör hon det för att hon är Elin, inte för att hon är svensk, blåögd eller villaägare.
Invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken. Det stämmer, men det beror ju inte på att de är invandrare. Segregeringen i samhället ger arbetslöshet, sämre utbildning, sociala klyftor och utanförskap. Det är detta som gör att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken. Inte att invandrare som grupp skulle ha någon sämre moral eller vara mer brottsbenägna bara för att de är invandrare.
Om blåögda, eller rödhåriga, eller de med långa örsnibbar befann sig i samma utsatta situation som många invandrare befinner sig i skulle de också vara överrepresenterade i brottsstatistiken.
Låt mig göra några klargöranden.
Jag anser inte att man ska dalta med invandrare. Jag anser inte att man ska dalta med någon. Brottslingar ska straffas. Kvinnomisshandel ska fördömas. Utländska medborgare som begår grova brott ska kunna utvisas från Sverige. Bidragsfuskande ska beivras var det än förekommer. Krav ska ställas på invandrare som kommer till Sverige. Krav ska ställas på alla människor. Man ska följa lagar och bestämmelser. Det handlar inte om huruvida man är invandrarvänlig eller inte. Det handlar om att bedöma alla människor lika oavsett etniskt ursprung.
Det handlar inte om att sopa problem under mattan. Det handlar om att diskutera de egentliga problem som finns i samhället.
Det folkpartiet gör förvånar mig. Jag har tidigare sett folkpartiet som förkämpar för humanism och individens frihet. Man har varit för en human flyktingpolitik. Det man nu ser är något helt annat. Jag har svårt att tro att alla folkpartister ställer upp på partiets nya hårda linje.
Det folkpartiet gör är att fiska efter röster i grumligt vatten. De vill se hårdare tag emot invandrare som begår brott. De kräver språktest för medborgarskap. De signaler man ger är att invandrare är ett problem, som man med sin handlingskraft vill göra någonting åt. Man utnyttjar folks rädsla för det som är främmande.
När Bengt Westerberg var partiledare vägrade han sitta i samma soffa som Ian och Bert från Ny Demokrati. Dagens folkparti verkar vara ute efter samma röster som ND lockade 1991. Risken är att man är på väg att hamna i samma soffa, för att inte säga i knät på, de krafter som hittills inte varit rumsrena i svensk politik.
En annan fara är om övriga partier, som i Danmark, anpassar sig efter det parti som är mest populistiskt i invandrarfrågan. Då riskerar vi att få ett helt annat, mer inhumant, Sverige än i dag.
Fördomar finns och vår uppgift som politiker är inte att anpassa politiken efter fördomarna. Då är man populist och bara intresserad av makten för maktens egen skull.
Vår uppgift som politiker är att bekämpa fördomar och driva en politik som ger alla människor möjlighet att förverkliga sina livsmål.

Olle Thorell
ordförande för Socialdemokraterna i Surahammars kommun"

Glöm inte Burma!

Idag håller jag tillsammans med Palmecenter i ett seminarium i riksdagen för att återigen fästa fokus på situationen i Burma.


Huvudgäst är Burmas högste buddistiske ledare Sayadaw U Pannya Vamsa, en 83-årig munk som ägnat sitt liv åt att främja fred och mänskliga rättigheter i sitt hemland. Han lever nu i exil och är ordförande för International Burmese Monks Organization. Med sig har han en ung aktivistmunk som var djupt involverad i de folkliga protesterna i september förra året. Protesterna slogs ner på ett brutalt sätt, och den internationella uppmärksamheten har svalnat, fokus har istället riktats mot Tibet, en konflikt där precis som i Burma, fredliga protester av munkar slås ner med våld av en odemokratisk regim.

Igår besökte Sayadaw U Pannya Vamsa Uppsala domkyrka och ärkebiskop Anders Wejryd.

Gymnasieskolan ingen fabrik för "anställningsbarhet"

Att man befinner sig på andra sidan jorden gör inte att man håller sig borta från den lokala debatten. Såg Roger Haddad (fp):s replik (läs den HÄR) på mitt tidigare inlägg i debatten om gymnasieskolan. Kände mig nödd och tvungen att skriva ett svar i all hast. Det kan du läsa nedan:


"Svårt att vilseleda den redan vilsne Haddad
Roger Haddads artikel visar på bristande insikt om; verkligheten i dagens skola, vad socialdemokraterna vill och vad dagens unga behöver.
Haddad tillskriver mig åsikter jag inte har, avskaffandet av det individuella programmet har jag överhuvudtaget inte nämnt. Jag kan bara konstatera att regeringens utredare föreslår att elever, som inte kommer in på gymnasiet ska gå kvar ett år extra i grundskolan. De som efter detta år inte är behöriga, ska gå år 11 i gymnasieskolan. Frånsett kvarsittning ett år i grundskolan, ser jag ingen skillnad till det individuella programmet.
Haddad visar ingen som helst vilja att verka för en långsiktig överenskommelse om skolpolitiken, något som alla seriösa debattörer inser är av största vikt.
Haddad verkar inte heller ha kontakt med verkligheten, när han säger att dagens grund- och gymnasieskola är helt kravlös.
Besök gärna en skola tala med alla elever som känner sig pressade och stressade av betygshets och provpluggande. Läs landstingets undersökning om hur unga i Västmanland mår. Tala med kuratorer och skolhälsovården om alla ”duktiga” flickor de möter som är på väg att knäckas av alla krav som ställs på dem.
Eller om det är för betungande, så kan Haddad bänka sig framför TV:n och se serien om klass 9A. Där ser man att engagerade lärare som genuint bryr sig om sina elever och vågar ha höga förväntningar, i dialog med elever och föräldrar, kan nå högt uppsatta mål. Elever är inte produktionsenheter i en skolfabrik, som genom kontroll och disciplin ska bli "anställningsbara". Alla elever är unika individer som måste ges möjlighet att utvecklas så mycket som möjligt. Att bli sedd, att få stöd, att uppmuntras, att uppleva att vuxenvärlden bryr sig genom både krav och positiv bekräftelse är vägen framåt.
Det förstår de allra flesta, men tydligen inte Haddad.
Den aningslösa inställning som Haddad visar prov på är oroväckande.
Haddad försöker hävda att man inte sänker kraven, utan talar om ”att anpassa innehåll för att uppnå anställningsbarhet”.
På förståelig svenska läser jag det som att sänka kraven. Sänkta krav är något som folkpartiet är ensamma om att stå för, näringslivet och facket är emot detta. Inom alla yrkesområden efterlyser man idag mer kunskap och kompetens, inte mindre.Den rättighet man ska ha att få läsa in behörighet på komvux rimmar synnerligen illa med regeringens nedskärningar inom alla former av vuxenutbildning. Att elever frivilligt ska läsa mer för att nå behörighet till högskola, fungerar inte. Vi vet dessutom av erfarenhet att elever från arbetarhem inte läser den högre nivån, när det inte ingår utbildningen. Inte för att de inte kan, utan för att de tror att de inte kan. Vi ska inte återinföra en skola som sorterar eleverna i A- och B-lag.
För framtidens skull måste vi ha en skola med hög och bra grundutbildning för alla elever.
Olle ThorellRiksdagsledamot (s)"




Solen går ner över templen. Imorgon reser jag hem.

Nepalrapport

Presskonferensen är genomförd. Vi besöktes av ett flertal journalister från såväl tidningar som tv. Vårt budskap var egentligen ganska enkelt:

• Gratulationer till Nepals folk som fått chansen att göra sin röst hörd i fria och rättvisa val.
• All heder åt politiska ledare som visat på ansvarstagande och övertygelse om att den demokratiska lösningen på konflikten är den enda möjliga.
• Beröm till valmyndigheten, som trots stora svårigheter lyckats genomföra valet på ett professionellt och smidigt sätt.

Inget svårt budskap att förmedla.

De första resultaten har börjat droppa in nu.
I ett av Katmandus centrala distrikt vann Kongresspartiets kandidat Man Singh med förkrossande majoritet. I går kväll när vi pratade med UML var de fullständigt övertygade att de skulle vinna och mr Man Singh skulle vara glad om han kom tvåa. Konflikten mellan högt ställda förväntningar och den faktiska verkligheten kommer att bli svår för många parter. Det fullständiga resultatet av valet kommer att dröja upp till tio dagar, men inga bedömare tror att vi kommer att få se en utveckling liknande den i Zimbabwe, där man förhalar processen ad absurdum.
Bilder nedan från veckan som gått.
Åter i Sverige på söndag där en hektisk vecka väntar.


Louis Ayala i samspråk med Jimmy Carter




Ung maoistanhängare




Kor, heliga sådana, hör till gatubilden här. Denna såg ovanlig klok ut.








Paulina Lampsa, Grekiska PASOK:s internationella sekreterare i samspråk med väljare.




Väpnade poliser patrullerade gatorna, men behövdes som väl var inte sättas in.


På landsbygden var förhållandena enklare i vallokalerna, men fullt funktionella ändå.

En bra dag för Nepal

Vi har nu efter att vallokalerna stängt varit i kontakt med alla de tre viktiga politiska partierna. Vi har också träffat valkommissionens ordförande. Allt för att få en mer heltäckande bild av hur valet har genomförts. Även om vi for runt som skottspolar mellan vallokalerna, så är det ju ändå bara en ögonblicksbild av en liten del av hela valet som har närmare 17 miljoner röstberättigade.

Glädjande nog verkar vår bild stämma bra med vad alla andra säger.

Maoisterna, kongresspartiet och UML säger alla att trots att det förekommit en del incidenter så har valet som sådant varit en stor framgång för det Nepalesiska folket och för fredsprocessen och vägen mot demokrati. Inga resultat är ännu klara, men den relativt lilla mängden våld och hot gör att det i nuläget verkar som om det hela var en succé. Mycket kan förstås hända än, alla valsedlar ska samlas in, räknas och resultaten ska accepteras av alla parter. Sen väntar en mödosam process i att författa en ny konstitution osv.

Hursomhelst.

En bra dag för Nepal, en bra dag för demokratin, och barnen på bilden nedan kan kanske få en bättre framtid.

Imorgon väntar en presskonferens och ytterligare möten och faktainsamlande samt analyserande. Återkommer då.