Inlägg
Lokalvårdarna som städar parlamentet protesterar mot dåliga löner och villkor.
2007-11-22
Strejk vid eu-parlamentet
Lokalvårdarna som städar parlamentet protesterar mot dåliga löner och villkor.
2007-11-21
Prisbelönt sosse
Möte med anna hedh, hon har fått pris som årets folkhälsopolitiker i europaparlamentet. Mycket aktiv i alkoholfrågan.
Aggresiv alkoholreklam
Industrin skyr inga medel för att marknadsföra sig på nya marknader i ffa tredje världen. Hyfsat sexistiskt!
2007-11-20
Ännu en resa för oss glada tågpendlare!
Dagens i-lands problem i och för sig, men ändå...
Utsikten i morse på tåget mellan Västerås och Stockholm avgångstid 7.53.
Jag klämde ner mig vid en av dörrarna. Vi var fem stycken som tog plats i utrymmet vid utgången. Sittplatser är inget man kan ta för givet. Det stör mig inte oerhört att jag inte får en sittplats. Det som stör mig är hur man har organiserat tågresandet från SJ:s sida.
Jag kan förstå att man inte kan ha fler tåg eftersom det är fullt på spåren.
Jag förstår att det dröjer innan det blir fler spår.
Jag kan till nöds förstå att man ibland blir några minuter försenad.
Jag förstår att citytunneln inte kan byggas på en månad.
Jag förstår att det inte är tågpersonalens fel, de gör sitt bästa.
MEN
Jag kan inte förstå hur det dag efter dag, vecka efter vecka, månad efter månad inte är tillräckligt med vagnar på de tåg som faktiskt går.
Hur svårt kan det vara, SJ?
Det kan ju inte gärna komma som en överraskning att tågen är överfulla, när det händer så gott som dagligen!
Saknas det vagnar, så kan det ju vara en bra idé att skaffa fler!
Det märkliga i allt detta är resenärernas tålamod. Särskilt de som kliver på i Enköping, de får i princip aldrig sittplats.
2007-11-19
En modern skola för framtiden
Förra helgen beslutade vi socialdemokrater hur vi vill gå vidare för att utveckla vår skolpolitik.
I debatten efteråt har det mest verkat som om vi bara lägger oss platt och går regeringen till mötes vad gäller tidigare betyg och nationella prov.
Så är inte fallet.
Vi inser vikten av att ha långsiktiga uppgörelser omkring skolsystemet. Det gynnar ingen att regler och förordningar ändras vart fjärde år. Därför har partiledningen fått ett förhandlingsmandat att diskutera en långsiktig lösning på bl.a. betygssystemet. Vi kan tänka oss att betyg får sättas i lägre årskurser än idag. Men vårt krav är då att regeringen ger upp sina planer på att införa betyg eller betygsliknande omdömen i de första skolåren. På den punkten kommer vi inte att ge vika.
Vi kan tänka oss att man har nationella prov vart tredje år i grundskolan. Men vårt krav är då att resultaten används för att styra över resurser till de skolor och de elever som har störst behov. På den punkten kommer vi inte heller att ge vika.
Dessutom så är det inte detta huvudinriktningen på den plattform för skolpolitik som vi nu lägger fram. Tidigare betyg och fler prov är inte i sig en patentlösning för att lösa de problem som finns. Bara för att man mäter kunskapen oftare så innebär ju inte det att man därmed ökar kunskapen.
Vår politik går ut på att höja kunskapsnivån för alla elever, och vi har konkreta förslag för hur vi vill nå dit.
Vi fokuserar på fem områden där vi vill förbättra den svenska skolan. För varje område har vi förslag på åtgärder. Åtgärder som är moderna och speglar vår övertygelse om att alla elever vill och kan lära sig.
• Kunskap för en ny tid – åtgärder för att förbättra resultaten i grundskolan.
Vi vill bl.a. stärka förskolans pedagogiska arbete, göra antalet mål i skolan färre, tydligare och mer mätbara.
• En skola som ger alla samma chans – åtgärder för att bryta segregation och skillnader i skolresultat. Här vill vi bl.a. satsa resurser på mindre klasser och ökad lärartäthet.
• En skola med valfrihet och mångfald – åtgärder för att nå en sammanhållen och jämlik skola. Här vill vi bl.a. förnya friskolorna så att de konkurrerar på lika villkor med andra skolor. Valfrihet är viktigt, men inte på bekostnad av kvalitén på undervisningen.
• En ny gymnasieskola för morgondagens arbetsliv – åtgärder för att förnya gymnasieskolan. Här vill vi bl.a. stärka yrkesutbildningarna och anpassa dem till yrkeslivets behov. Men vi gör det inte genom att sänka kraven.
• Sverige ska ha världens bästa pedagoger – åtgärder för att stärka lärare och skolledare.
Här vill vi bl.a. satsa på att höja kompetensen hos lärare och skolledare, samt satsa på att få in fler yrkesgrupper i skolan så att lärare kan syssla med sin huvuduppgift som pedagoger.
Svensk skola har mycket att vara stolt över, men har också problem. Lösningarna kan vi inte söka genom att försöka återskapa gårdagens skola. Framtidens utmaningar måste mötas med en modern skolpolitik; en politik för kunskap, respekt och lust att lära som står i tydlig kontrast till en föråldrad sorteringsskola.
I debatten efteråt har det mest verkat som om vi bara lägger oss platt och går regeringen till mötes vad gäller tidigare betyg och nationella prov.
Så är inte fallet.
Vi inser vikten av att ha långsiktiga uppgörelser omkring skolsystemet. Det gynnar ingen att regler och förordningar ändras vart fjärde år. Därför har partiledningen fått ett förhandlingsmandat att diskutera en långsiktig lösning på bl.a. betygssystemet. Vi kan tänka oss att betyg får sättas i lägre årskurser än idag. Men vårt krav är då att regeringen ger upp sina planer på att införa betyg eller betygsliknande omdömen i de första skolåren. På den punkten kommer vi inte att ge vika.
Vi kan tänka oss att man har nationella prov vart tredje år i grundskolan. Men vårt krav är då att resultaten används för att styra över resurser till de skolor och de elever som har störst behov. På den punkten kommer vi inte heller att ge vika.
Dessutom så är det inte detta huvudinriktningen på den plattform för skolpolitik som vi nu lägger fram. Tidigare betyg och fler prov är inte i sig en patentlösning för att lösa de problem som finns. Bara för att man mäter kunskapen oftare så innebär ju inte det att man därmed ökar kunskapen.
Vår politik går ut på att höja kunskapsnivån för alla elever, och vi har konkreta förslag för hur vi vill nå dit.
Vi fokuserar på fem områden där vi vill förbättra den svenska skolan. För varje område har vi förslag på åtgärder. Åtgärder som är moderna och speglar vår övertygelse om att alla elever vill och kan lära sig.
• Kunskap för en ny tid – åtgärder för att förbättra resultaten i grundskolan.
Vi vill bl.a. stärka förskolans pedagogiska arbete, göra antalet mål i skolan färre, tydligare och mer mätbara.
• En skola som ger alla samma chans – åtgärder för att bryta segregation och skillnader i skolresultat. Här vill vi bl.a. satsa resurser på mindre klasser och ökad lärartäthet.
• En skola med valfrihet och mångfald – åtgärder för att nå en sammanhållen och jämlik skola. Här vill vi bl.a. förnya friskolorna så att de konkurrerar på lika villkor med andra skolor. Valfrihet är viktigt, men inte på bekostnad av kvalitén på undervisningen.
• En ny gymnasieskola för morgondagens arbetsliv – åtgärder för att förnya gymnasieskolan. Här vill vi bl.a. stärka yrkesutbildningarna och anpassa dem till yrkeslivets behov. Men vi gör det inte genom att sänka kraven.
• Sverige ska ha världens bästa pedagoger – åtgärder för att stärka lärare och skolledare.
Här vill vi bl.a. satsa på att höja kompetensen hos lärare och skolledare, samt satsa på att få in fler yrkesgrupper i skolan så att lärare kan syssla med sin huvuduppgift som pedagoger.
Svensk skola har mycket att vara stolt över, men har också problem. Lösningarna kan vi inte söka genom att försöka återskapa gårdagens skola. Framtidens utmaningar måste mötas med en modern skolpolitik; en politik för kunskap, respekt och lust att lära som står i tydlig kontrast till en föråldrad sorteringsskola.
2007-11-18
Solidaritet i Surahammar
Trygghet - en rättighet för alla barn
Stolt blir jag när vi i Surahammar har beslutat att ordna med boende åt ensamkommande flyktingbarn. Socialnämnden har i sin vishet beslutat att inrätta ett boende för ensamma flyktingbarn i Surahammar. Vi blir då den första kommunen i länet som skriver på ett sånt avtal. Det gör mig glad därför att det är det rätta att göra. Solidaritet handlar om att ställa upp för varandra, hoppas nu att det sätter press på andra kommuner i länet, och landet som fortfarande inte har såna här avtal.
Vissa kommuner har redan tagit emot många flyktingar, andra har inte bostäder, ytterligare andra anser sig inte ha råd och så vidare. För en del är säkert skälen rimliga, för andra är det rena svepskäl.
Det finns ett gäng kommuner som sticker ut särskilt. Det är kommuner som varken har avtal att ta emot flyktingar med uppehållstillstånd, de tar inte heller emot ensamma barn och de har inte heller någon annan form av flyktingboende.
De är:
Askersund, Eda, Hammarö, Klippan, Laxå, Munkfors, Storuman, Sunne, Svedala, Torsås, Vansbro, Vellinge, Ydre och Älvdalen.
Sen kunde man önska att vi på europa-nivå vore mer solidariska i att ta emot flyktingar från t.ex Irak. Det är inte rimligt att t.ex Södertälje tar emot fler flyktingar från Irak än hela USA!
Men det är en helt annan fråga.
2007-11-17
Panelsamtal
Nisha Besara, M0na Sahlin och SSU:s ordförande Jytte Guteland förde ett politiskt samtal på scenen. Mycket givande. Samtalsformen passar bra, det blir mer stuns än bara ett tal i talarstolen. Mona framförallt, men också Jytte möttes med värme av Västmanlands ombud. Det känns tryggt med så kompetenta personer i toppen av partiet.
Kongressen avslutades med att vi tackade av ombudsmannen Lars Eriksson som slutar i och med idag.
Lasse har varit hos oss i 8 år och gjort ett strålande arbete, jag kan bara instämma i tack-kören!
Extra distriktskongress
Pia Nilsson berättar om slutsatser vi dragit i distriktsstyrelsen av valanalysen.
2007-11-15
Det är klart makten ska granskas
Här lägger jag in en debattartikel jag skickade till vlt som replik på en artikel som Stackegård (m) hade om "häxjakten på politiker". Den valde vlt att inte ta in, så ni får läsa den här istället
Det är klart att makten behöver granskas.
I Birthe och Hans Stackegårds inlägg för de fram tanken att KU ska begränsa granskningen av politiker genom att införa en slags kodex för hur granskningen får gå till.
Intressant är också att notera att de inte skyltar med sin partibeteckning, då de båda är aktiva moderater.
Förslaget de för fram anser jag vara riktigt dåligt. Det är klart att vi som har förtroendeuppdrag ska granskas av medierna.
Visst kan man ha åsikter om hur närgångna journalister kan vara, och hur man ibland förstorar upp bagatellartade händelser som inträffade för många år sedan. Det innebär dock inte att man på något vis via lagstiftning ska tangera en begränsning av pressfriheten.
Vi som innehar förtroendeuppdrag har en förpliktelse att föregå med gott exempel och leva som vi lär. Om man stiftar landets lagar så är det rimligt att man också följer dem. Det gäller inte minst skattebrott och svartarbete, det är förödande för skattemoralen om ledande politiker inte gör rätt för sig.
Den senaste tidens granskning har ibland inslag av häxjakt över sig. Det är synd, för det innebär att de riktigt allvarliga övertrampen försvinner i mängden av ”avslöjanden”.
Så som den s.k Schenströmaffären.
Det är allvarligt att regeringens högsta tjänsteman, medan hon har jour är ute på krogen och dricker en massa vin. Att hon sedan ljuger om saken för sin chef gör inte saken bättre.
Däremot så kan jag hålla med Stackegårds om vilka krav man egentligen kan ställa på ledande politiker. Vi precis som alla andra kan inte jobba hur mycket som helst eller vara på ständig jour. Däremot så kan man ställa kravet att man ska följa lagarna och göra rätt för sig, det är inte orimligt.
Olle Thorell, riksdagsledamot (s)
Här delar Utrikesutskottets s-ledamöter ut rosor vid ingången till Riksdagen inför den utrikespolitiska debatten. Både kronprinsessan och Carl Bildt fick en ros och en kopia på vår alternativa utrikespolitiska deklaration. Häxjakt?
Det är klart att makten behöver granskas.
I Birthe och Hans Stackegårds inlägg för de fram tanken att KU ska begränsa granskningen av politiker genom att införa en slags kodex för hur granskningen får gå till.
Intressant är också att notera att de inte skyltar med sin partibeteckning, då de båda är aktiva moderater.
Förslaget de för fram anser jag vara riktigt dåligt. Det är klart att vi som har förtroendeuppdrag ska granskas av medierna.
Visst kan man ha åsikter om hur närgångna journalister kan vara, och hur man ibland förstorar upp bagatellartade händelser som inträffade för många år sedan. Det innebär dock inte att man på något vis via lagstiftning ska tangera en begränsning av pressfriheten.
Vi som innehar förtroendeuppdrag har en förpliktelse att föregå med gott exempel och leva som vi lär. Om man stiftar landets lagar så är det rimligt att man också följer dem. Det gäller inte minst skattebrott och svartarbete, det är förödande för skattemoralen om ledande politiker inte gör rätt för sig.
Den senaste tidens granskning har ibland inslag av häxjakt över sig. Det är synd, för det innebär att de riktigt allvarliga övertrampen försvinner i mängden av ”avslöjanden”.
Så som den s.k Schenströmaffären.
Det är allvarligt att regeringens högsta tjänsteman, medan hon har jour är ute på krogen och dricker en massa vin. Att hon sedan ljuger om saken för sin chef gör inte saken bättre.
Däremot så kan jag hålla med Stackegårds om vilka krav man egentligen kan ställa på ledande politiker. Vi precis som alla andra kan inte jobba hur mycket som helst eller vara på ständig jour. Däremot så kan man ställa kravet att man ska följa lagarna och göra rätt för sig, det är inte orimligt.
Olle Thorell, riksdagsledamot (s)
Här delar Utrikesutskottets s-ledamöter ut rosor vid ingången till Riksdagen inför den utrikespolitiska debatten. Både kronprinsessan och Carl Bildt fick en ros och en kopia på vår alternativa utrikespolitiska deklaration. Häxjakt?
2007-11-14
Något är ruttet i riket Danmark
Shakespeare visste vad han talade om.
Det danska valet är klart. Statsministern Anders Fogh Rasmussen sitter kvar och slipper kohandla med det nya partiet Ny Allianse som vill minska dansk folkepartiets inflytande på regeringen. Socialdemokraterna gör ett dåligt val, men motsvarigheten till det svenska vänsterpartiet, Socialistisk Venstre fördubblar sitt stöd.
Det är kanske inte så märkligt att den borgerliga regeringen sitter kvar i Danmark precis som här är man på toppen av en högkonjunktur, och det gynnar den sittande regeringen (även om det inte verkar gälla här...).
Det som är märkligt, för att inte säga ruttet, är att danskt folkeparti, fortsätter att ha ett så starkt stöd. De driver en extremt främlingsfientlig politik och har lyckats skifta hela det politiska fältet (nästan) åt sitt håll. Danmark har som följd av detta idag EU:s absolut mest restriktiva invandringspolitik och driver en rent inhuman politik.
Några exempel på DF:s politik och strategi: Kvinnor med burka ska fråntas rätten att rösta, slöjförbud i folketinget, skolor och på offentliga arbetsplatser, 24 års åldersgräns för utlänningar att gifta sig, motstånd mot blandning av kulturer, man använder muhammedteckningar på valaffischer, alla asylsökande borde interneras på en öde ö, etc.
Landet har ett flertal gånger kritiserats av Europarådets kommission mot rasism och intolerans. Danska politiker och medier underblåser rasistiska och främlingsfientliga strömningar, anser kommissionen. Dansk Folkeparti pekas ut speciellt och anklagas för flera gånger ha "framfört chockerande rasistiska yttranden". Kommissionen har också konstaterat att de existerande lagarna mot rasism inte tillämpas och att invandrare inte ges tillgång till det sociala skyddsnät som de har rätt till.
Sverigedemokraterna kastar längtande blickar över sundet och hoppas att de ska kunna upprepa deras framgångar här i nästa val.
Det är inte en omöjlig ekvation, vi ska inte tro att vi är immuna mot högerpopulism, islamofobi och främlingsfientlighet i Sverige. Det verkar som en evighet sen, men vi har haft ett sånt parti i Sveriges riksdag. Ny Demokrati gjorde en sejour 91-94, stödde Bildt-regeringen och passade också på att fula ut sig tillräckligt för att i princip upplösas i intet i nästa val. Deras stollighet har på sätt och vis räddat oss från liknande partier så länge folk haft ny demokratis insats i färskt minne. Men nu är det ganska länge sen, föratgångsväljarna 2010 kommer att vara födda 92 och kommer inte att ha en aning om vem Ian Wachtmeister är eller minnas att John Bouvin stod i riksdagens talarstol och talade om att fler barn i afrika borde ätas upp av lejon för att minska befolkningsökningen.
Dessutom så kan konjunkturen ha vänt nedåt 2010, arbetslösheten kan ha gått upp igen, grupper ställs mot varandra, klyftorna har ökat och sverigedemokraterna går till vall med välfyllda kampanjkassor. Då kan vi i värsta fall få ett scenario där sverigedemokraterna kommer över spärren till riksdagen, och blir vågmästare i riksdagen. Vänsterblocket kommer då inte att samarbeta med dem. Frågan är då hur borgerligheten ställer sig? Risken är verklig och vi kan få en "dansk" situation även i Sverige.
En dyster bild onekligen.
Men det behöver ju inte bli så, om vi är medvetna om risken, och alla partier fortsätter att hävda humanism, öppenhet och tolerans.
Det danska valet är klart. Statsministern Anders Fogh Rasmussen sitter kvar och slipper kohandla med det nya partiet Ny Allianse som vill minska dansk folkepartiets inflytande på regeringen. Socialdemokraterna gör ett dåligt val, men motsvarigheten till det svenska vänsterpartiet, Socialistisk Venstre fördubblar sitt stöd.
Det är kanske inte så märkligt att den borgerliga regeringen sitter kvar i Danmark precis som här är man på toppen av en högkonjunktur, och det gynnar den sittande regeringen (även om det inte verkar gälla här...).
Det som är märkligt, för att inte säga ruttet, är att danskt folkeparti, fortsätter att ha ett så starkt stöd. De driver en extremt främlingsfientlig politik och har lyckats skifta hela det politiska fältet (nästan) åt sitt håll. Danmark har som följd av detta idag EU:s absolut mest restriktiva invandringspolitik och driver en rent inhuman politik.
Några exempel på DF:s politik och strategi: Kvinnor med burka ska fråntas rätten att rösta, slöjförbud i folketinget, skolor och på offentliga arbetsplatser, 24 års åldersgräns för utlänningar att gifta sig, motstånd mot blandning av kulturer, man använder muhammedteckningar på valaffischer, alla asylsökande borde interneras på en öde ö, etc.
Landet har ett flertal gånger kritiserats av Europarådets kommission mot rasism och intolerans. Danska politiker och medier underblåser rasistiska och främlingsfientliga strömningar, anser kommissionen. Dansk Folkeparti pekas ut speciellt och anklagas för flera gånger ha "framfört chockerande rasistiska yttranden". Kommissionen har också konstaterat att de existerande lagarna mot rasism inte tillämpas och att invandrare inte ges tillgång till det sociala skyddsnät som de har rätt till.
Sverigedemokraterna kastar längtande blickar över sundet och hoppas att de ska kunna upprepa deras framgångar här i nästa val.
Det är inte en omöjlig ekvation, vi ska inte tro att vi är immuna mot högerpopulism, islamofobi och främlingsfientlighet i Sverige. Det verkar som en evighet sen, men vi har haft ett sånt parti i Sveriges riksdag. Ny Demokrati gjorde en sejour 91-94, stödde Bildt-regeringen och passade också på att fula ut sig tillräckligt för att i princip upplösas i intet i nästa val. Deras stollighet har på sätt och vis räddat oss från liknande partier så länge folk haft ny demokratis insats i färskt minne. Men nu är det ganska länge sen, föratgångsväljarna 2010 kommer att vara födda 92 och kommer inte att ha en aning om vem Ian Wachtmeister är eller minnas att John Bouvin stod i riksdagens talarstol och talade om att fler barn i afrika borde ätas upp av lejon för att minska befolkningsökningen.
Dessutom så kan konjunkturen ha vänt nedåt 2010, arbetslösheten kan ha gått upp igen, grupper ställs mot varandra, klyftorna har ökat och sverigedemokraterna går till vall med välfyllda kampanjkassor. Då kan vi i värsta fall få ett scenario där sverigedemokraterna kommer över spärren till riksdagen, och blir vågmästare i riksdagen. Vänsterblocket kommer då inte att samarbeta med dem. Frågan är då hur borgerligheten ställer sig? Risken är verklig och vi kan få en "dansk" situation även i Sverige.
En dyster bild onekligen.
Men det behöver ju inte bli så, om vi är medvetna om risken, och alla partier fortsätter att hävda humanism, öppenhet och tolerans.
Trots allt, som förmildrande omständighet, endast Danmark, danska smörrebröd har.....
2007-11-13
Ny inriktning på skolpolitiken
Förtroenderådet (en slags minikongress kan man säga) har fattat beslut om en ny inriktning på skolpolitiken. En fråga som ligger mig varmt om hjärtat. Den nya inriktningen handlar inte bara om att vi är villiga att förhandla om betyg tidigare och att ha nationella prov vart tredje år. Det är bara två små delar i det som avgör om en skola är framgångsrik eller inte. Det finns fortfarande tydliga skillnader mellan regeringens och vår skolpolitik. Läs hela uttalandet här nedan:
Rimfrosten har lagt sig över Surahammar, utsikt från arbetsrummet hemma igår morse.
"Ny inriktning för skolpolitiken
– för kunskap, respekt och lust att lära
Huvudinriktningen på en ny socialdemokratisk skolpolitik är tydlig. Fokus ska ligga på framgångsfaktorer som ger dokumenterat resultat. Det handlar om tydliga mål, systematisk uppföljning och höga förväntningar. Om ömsesidig respekt för att skapa arbetsro och trygghet, och inte minst om ett tydligt och professionellt ledarskap både i skolan och i klassrummet. Vår politik bygger på en benhård övertygelse om att alla vill och kan lära.
Svensk skola har mycket att vara stolt över, men har också problem. Lösningarna kan vi inte söka genom att försöka återskapa gårdagens skola. Framtidens utmaningar måste mötas med en modern skolpolitik; en ny socialdemokratisk skolpolitik för kunskap, respekt och lust att lära som står i tydlig kontrast till en föråldrad sorteringsskola. Rätten till kunskap får aldrig bli en klassfråga där föräldrarnas bakgrund eller var du bor avgör dina livschanser. Målet är en jämlik skola där alla elever oavsett bakgrund ges förutsättningar att växa och nå resultat i världsklass.
Alla beslut om skolan ska i grunden utgå från elevens rätt till kunskap, bildning och demokratisk fostran. Elevinflytandet behöver öka – inte minska ytterligare.
Svensk skola behöver långsiktiga lösningar som har en bred förankring i skolan och i samhället. Skolan är för viktig för att utsättas för ständigt nya förutsättningar. Förtroenderådet vill mot denna bakgrund ge partiledningen ett tydligt uppdrag att söka långsiktiga uppgörelser över blockgränserna - för barnens skull och för deras rätt till kunskap.
Socialdemokraterna är beredda att sluta en överenskommelse om betyg tidigare än i dag, under förutsättning att barnen under de första skolåren inte ska behöva utsättas för betyg eller betygsliknande omdömen. Vi är beredda att sluta överenskommelser om införande av nationella prov var tredje år i grundskolan, under förutsättning att denna utvärdering av skolorna, lärarna och eleverna kopplas till ett tydligt system för att styra resurser och insatser dit där behoven är störst så att alla elever ges lika chanser att nå målen. Betyg och nationella prov ska användas som ett av flera verktyg för att tidigt följa upp om eleverna nått kunskapsmålen så att brister kan upptäckas i tid och som grund för att ge alla det stöd de behöver. Prov och betyg som bara syftar till att gradera och sortera elever inbördes leder inte till mer kunskap – det ger bara ökade klyftor och kväver lusten till lärande. En överenskommelse ska baseras på forskning och professionens kunskap.
1. Kunskap för en ny tid – åtgärder för att förbättra resultaten i grundskolan.
Det finns inget viktigare mål i skolan än kunskapsmålet. Skolans centrala uppgift är att ge alla elever gedigna kunskaper och lust att ständigt vilja lära mer. Insatser i förskolan och under de tidiga åren är centrala. Vi vill ta tillvara barns nyfikenhet och lust att lära redan i förskolan. Vi vill stärka förskolans kunskapsuppdrag för att ge alla barn en jämlik skolstart. Målen för skolan måste bli färre, tydligare och mätbara. Varje enskild elevs kunskapsutveckling ska systematiskt följas upp och utvärderas varje termin från första årskurs så att brister upptäcks i tid. Resurser och insatser måste sättas in omedelbart. Nolltolerans ska råda mot mobbning och kränkande behandling. Lärarnas professionalitet ska tas tillvara och de ska ha tydliga befogenheter att skapa trygghet och studiero i klassen. I alla skolor ska det finnas ordningsregler utarbetade av lärare, elever och föräldrar tillsammans.
2. En skola som ger alla samma chans – åtgärder för att bryta segregation och skillnader i skolresultat.
Kunskap och bildning är fortfarande en klassfråga. Skolan ska utjämna skillnader och kompensera barn från hem som saknar studietradition. Vi vill styra resurser till de skolor som har svårast förutsättningar. Vi vill satsa på mindre klasser och ökad lärartäthet för att lyfta kvalitet och resultat – med start i de skolor som har det tuffast. Varje barn har rätt till det stöd han eller hon behöver för att nå kunskapsmålen. Lika chanser kräver olika resurser. Språkförskolor och en samlad strategi för hur skolan ska möta flyktingbarn ska bidra till en jämlik skolstart. Vi vill se mer av organiserat samarbete mellan skolor med olika elevsammansättning – och mindre av konkurrens om eleverna och jakt på maximal skolpeng.
3. En skola med valfrihet och mångfald – åtgärder för att nå en sammanhållen och jämlik skola.
Vårt mål är en sammanhållen skola där barn och unga med olika bakgrund lär av varandra. Alla skolor oavsett huvudman ska vara öppna för alla elever och ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Det viktigaste är inte skolans driftsformer och huvudmannaskap – utan elevens rätt till en skola med bra kvalitet. Elever och föräldrar ska ha rätt till en allsidig och saklig information som ger en rättvis jämförelse mellan skolor. Alla skolor ska verka under samma skollag, hålla samma höga kvalitet och följa samma nationella läroplan, kursplan och betygssystem. Därför behövs en förnyelse av friskolesystemet. Ett nytt system måste uppfylla tre bärande element; friskolorna måste kunna starta och verka på samma villkor som kommunala skolor, föräldrar och elever måste ha rätt att välja mellan olika alternativ och politiken, nationellt och/eller kommunalt måste kunna påverka så att resurser inte slösas bort på överetablering – de ska gå till bättre undervisning. Avarterna i dagens system måste bort. Tydligare regler behövs omgående som begränsar kommuners möjlighet att sälja ut kommunala skolor, som reglerar friskolors skyldighet att återinvestera vinst i skolverksamheten, och som slår fast att all undervisning ska vila på vetenskaplig grund och vara icke-konfessionell. Slutligen har kommunen ansvaret för alla barns skolgång oavsett om den drivs i kommunal eller i friskolans regi.
4. En ny gymnasieskola för morgondagens arbetsliv – åtgärder för att förnya gymnasieskolan.
Gymnasieskolan behöver ge mer kunskap till fler. Idag krävs en gymnasieutbildning för att få jobb, men också för att klara livet i ett kunskapsintensivt samhälle. Fokus behöver riktas mot att stärka yrkesutbildningarna. Kursplanerna i svenska, engelska och matematik för yrkesutbildningarna bör anpassas till arbetslivets behov – men utan att kraven sänks, högskolebehörigheten tas bort eller återvändsgränder skapas. Vi vill skapa nya utbildningar som kan attrahera både killar och tjejer och vi vill införa en ny gymnasial lärlingsutbildning med samma innehåll och mål som de yrkesförberedande programmen. Vi vill också öka samarbetet mellan högskolan och gymnasieskolan för att underlätta för fler att läsa vidare.
5. Sverige ska ha världens bästa pedagoger – åtgärder för att stärka lärare och skolledare.
Alla lärare ska vara utbildade, kompetenta och behöriga. Alla anställda obehöriga lärare bör ges utbildning så att de får fullständig lärarexamen. Skolans pedagoger måste ges tillräckliga befogenheter och möjligheter för att kunna genomföra sitt uppdrag. Lärare ska få vara lärare och professionella pedagoger. Andra yrkeskategorier behövs i skolan för att stödja elever med sociala eller medicinska problem. Vi vill öppna upp för fler vägar in i läraryrket och trygghet för de lärare som vill och behöver byta yrke. Skolans chefer är viktiga. Vi vill satsa mer på kompetensutveckling och fortbildning för både skolledare och lärare. "
Rimfrosten har lagt sig över Surahammar, utsikt från arbetsrummet hemma igår morse.
"Ny inriktning för skolpolitiken
– för kunskap, respekt och lust att lära
Huvudinriktningen på en ny socialdemokratisk skolpolitik är tydlig. Fokus ska ligga på framgångsfaktorer som ger dokumenterat resultat. Det handlar om tydliga mål, systematisk uppföljning och höga förväntningar. Om ömsesidig respekt för att skapa arbetsro och trygghet, och inte minst om ett tydligt och professionellt ledarskap både i skolan och i klassrummet. Vår politik bygger på en benhård övertygelse om att alla vill och kan lära.
Svensk skola har mycket att vara stolt över, men har också problem. Lösningarna kan vi inte söka genom att försöka återskapa gårdagens skola. Framtidens utmaningar måste mötas med en modern skolpolitik; en ny socialdemokratisk skolpolitik för kunskap, respekt och lust att lära som står i tydlig kontrast till en föråldrad sorteringsskola. Rätten till kunskap får aldrig bli en klassfråga där föräldrarnas bakgrund eller var du bor avgör dina livschanser. Målet är en jämlik skola där alla elever oavsett bakgrund ges förutsättningar att växa och nå resultat i världsklass.
Alla beslut om skolan ska i grunden utgå från elevens rätt till kunskap, bildning och demokratisk fostran. Elevinflytandet behöver öka – inte minska ytterligare.
Svensk skola behöver långsiktiga lösningar som har en bred förankring i skolan och i samhället. Skolan är för viktig för att utsättas för ständigt nya förutsättningar. Förtroenderådet vill mot denna bakgrund ge partiledningen ett tydligt uppdrag att söka långsiktiga uppgörelser över blockgränserna - för barnens skull och för deras rätt till kunskap.
Socialdemokraterna är beredda att sluta en överenskommelse om betyg tidigare än i dag, under förutsättning att barnen under de första skolåren inte ska behöva utsättas för betyg eller betygsliknande omdömen. Vi är beredda att sluta överenskommelser om införande av nationella prov var tredje år i grundskolan, under förutsättning att denna utvärdering av skolorna, lärarna och eleverna kopplas till ett tydligt system för att styra resurser och insatser dit där behoven är störst så att alla elever ges lika chanser att nå målen. Betyg och nationella prov ska användas som ett av flera verktyg för att tidigt följa upp om eleverna nått kunskapsmålen så att brister kan upptäckas i tid och som grund för att ge alla det stöd de behöver. Prov och betyg som bara syftar till att gradera och sortera elever inbördes leder inte till mer kunskap – det ger bara ökade klyftor och kväver lusten till lärande. En överenskommelse ska baseras på forskning och professionens kunskap.
1. Kunskap för en ny tid – åtgärder för att förbättra resultaten i grundskolan.
Det finns inget viktigare mål i skolan än kunskapsmålet. Skolans centrala uppgift är att ge alla elever gedigna kunskaper och lust att ständigt vilja lära mer. Insatser i förskolan och under de tidiga åren är centrala. Vi vill ta tillvara barns nyfikenhet och lust att lära redan i förskolan. Vi vill stärka förskolans kunskapsuppdrag för att ge alla barn en jämlik skolstart. Målen för skolan måste bli färre, tydligare och mätbara. Varje enskild elevs kunskapsutveckling ska systematiskt följas upp och utvärderas varje termin från första årskurs så att brister upptäcks i tid. Resurser och insatser måste sättas in omedelbart. Nolltolerans ska råda mot mobbning och kränkande behandling. Lärarnas professionalitet ska tas tillvara och de ska ha tydliga befogenheter att skapa trygghet och studiero i klassen. I alla skolor ska det finnas ordningsregler utarbetade av lärare, elever och föräldrar tillsammans.
2. En skola som ger alla samma chans – åtgärder för att bryta segregation och skillnader i skolresultat.
Kunskap och bildning är fortfarande en klassfråga. Skolan ska utjämna skillnader och kompensera barn från hem som saknar studietradition. Vi vill styra resurser till de skolor som har svårast förutsättningar. Vi vill satsa på mindre klasser och ökad lärartäthet för att lyfta kvalitet och resultat – med start i de skolor som har det tuffast. Varje barn har rätt till det stöd han eller hon behöver för att nå kunskapsmålen. Lika chanser kräver olika resurser. Språkförskolor och en samlad strategi för hur skolan ska möta flyktingbarn ska bidra till en jämlik skolstart. Vi vill se mer av organiserat samarbete mellan skolor med olika elevsammansättning – och mindre av konkurrens om eleverna och jakt på maximal skolpeng.
3. En skola med valfrihet och mångfald – åtgärder för att nå en sammanhållen och jämlik skola.
Vårt mål är en sammanhållen skola där barn och unga med olika bakgrund lär av varandra. Alla skolor oavsett huvudman ska vara öppna för alla elever och ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Det viktigaste är inte skolans driftsformer och huvudmannaskap – utan elevens rätt till en skola med bra kvalitet. Elever och föräldrar ska ha rätt till en allsidig och saklig information som ger en rättvis jämförelse mellan skolor. Alla skolor ska verka under samma skollag, hålla samma höga kvalitet och följa samma nationella läroplan, kursplan och betygssystem. Därför behövs en förnyelse av friskolesystemet. Ett nytt system måste uppfylla tre bärande element; friskolorna måste kunna starta och verka på samma villkor som kommunala skolor, föräldrar och elever måste ha rätt att välja mellan olika alternativ och politiken, nationellt och/eller kommunalt måste kunna påverka så att resurser inte slösas bort på överetablering – de ska gå till bättre undervisning. Avarterna i dagens system måste bort. Tydligare regler behövs omgående som begränsar kommuners möjlighet att sälja ut kommunala skolor, som reglerar friskolors skyldighet att återinvestera vinst i skolverksamheten, och som slår fast att all undervisning ska vila på vetenskaplig grund och vara icke-konfessionell. Slutligen har kommunen ansvaret för alla barns skolgång oavsett om den drivs i kommunal eller i friskolans regi.
4. En ny gymnasieskola för morgondagens arbetsliv – åtgärder för att förnya gymnasieskolan.
Gymnasieskolan behöver ge mer kunskap till fler. Idag krävs en gymnasieutbildning för att få jobb, men också för att klara livet i ett kunskapsintensivt samhälle. Fokus behöver riktas mot att stärka yrkesutbildningarna. Kursplanerna i svenska, engelska och matematik för yrkesutbildningarna bör anpassas till arbetslivets behov – men utan att kraven sänks, högskolebehörigheten tas bort eller återvändsgränder skapas. Vi vill skapa nya utbildningar som kan attrahera både killar och tjejer och vi vill införa en ny gymnasial lärlingsutbildning med samma innehåll och mål som de yrkesförberedande programmen. Vi vill också öka samarbetet mellan högskolan och gymnasieskolan för att underlätta för fler att läsa vidare.
5. Sverige ska ha världens bästa pedagoger – åtgärder för att stärka lärare och skolledare.
Alla lärare ska vara utbildade, kompetenta och behöriga. Alla anställda obehöriga lärare bör ges utbildning så att de får fullständig lärarexamen. Skolans pedagoger måste ges tillräckliga befogenheter och möjligheter för att kunna genomföra sitt uppdrag. Lärare ska få vara lärare och professionella pedagoger. Andra yrkeskategorier behövs i skolan för att stödja elever med sociala eller medicinska problem. Vi vill öppna upp för fler vägar in i läraryrket och trygghet för de lärare som vill och behöver byta yrke. Skolans chefer är viktiga. Vi vill satsa mer på kompetensutveckling och fortbildning för både skolledare och lärare. "
Lämna gärna kommentarer på länken nedan!
2007-11-09
Frågvisa besökare
Utbytesstudenter från statsvetenskapliga institutionen på uppsala universitet träffade jag förra veckan.
Om läget i afghanistan
På två dagars konferens arrangerad av svenska afghanistankommittén. Bra föreläsare många från afghanistan. Läget i landet är mkt oroande. Många röster i väst talar om att dra bort trupper. Men det är inte budskapet från afghanerna. Både bistånd och trupper behövs. Mer om detta senare.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
